Klimatuppvärmningen kan gå snabbare än beräknat
Den globala uppvärmningen kan ske snabbare än man tidigare trott. Anledningen är att även de växhusgasutsläpp som är naturliga påverkas av en höjd temperatur. Genom mätning av naturliga metanutsläpp kan detta bekräftas i ett antal studier från Linköpings universitet.
– Allt pekar på att uppvärmning leder till större naturliga växthusgasutsläpp. I sjöar ser man ett klart mönster av större metanutsläpp vid högre temperaturer, det visar våra detaljerade mätningar, säger Sivakiruthika Natchimuthu, doktorand vid Tema Miljö, Linköpings universitet, och huvudförfattare till forskargruppens senaste publikation om ämnet.
Forskargruppen vid Linköpings universitet har under två år publicerat ett flertal studier som pekar åt samma håll – att de naturliga växthusgasutsläppen påverkas när klimatet blir varmare och då i sin tur kan öka signifikant. I den senaste studien har man, genom att bland annat undersöka växthusgasen metan och dess flöde i tre sjöar, tydligt sett att över tid spelar temperatur en viktig roll för metannivån. Forskarnas mätningar visar att vid en höjning av temperaturen från 15 till 20 grader nästan fördubblas metanet. Resultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften Limnology and Oceanography.
Att utsläpp orsakade av människor påverkar växthuseffekten som i sin tur påverkar klimatet har forskarna vetat länge. Därför har man också kunnat ta med utsläpp orsakade av människor i beräkningen när man försöker förutspå hur klimatet kommer att utvecklas över tid. Den framtida utvecklingen av naturliga växthusgasutsläpp har dock varit mer oklar.
Nu framträder en ond spiral - växthusgasutsläpp från förbränning av fossila bränslen leder till uppvärmning som i sin tur ger ökade naturliga utsläpp och ytterligare uppvärmning.
Därmed får varje minskning av utsläpp orsakade av människan en dubbelt gynnsam effekt eftersom både den omedelbara direkta uppvärmningen och bieffekten med ökade naturliga utsläpp förhindras. Det menar professor David Bastviken vid Linköpings universitet.
– Resultaten om att naturliga växhusgasutsläpp påverkas är överraskande tydliga. Det finns flera oberoende studier baserade på både vår och andras forskning som stöder detta. Frågan är inte längre om de naturliga utsläppen kommer att öka utan snarare hur mycket, säger David Bastviken.
Kontakt:
Sivakiruthika Natchimuthu, doktorand, 013-282959, sivakiruthika.natchimuthu@liu.se
David Bastviken, professor, 013-28 22 91, david.bastviken@liu.se
Den senaste LiU-publikationen om ämnet:
Spatio-temporal variability of lake CH4 fluxes and its influence on annual whole lake emission estimates. Natchimuthu S, Sundgren I, Gålfalk M, Klemedtsson L, Crill P, Danielsson Å, Bastviken D. 2015. Limnology and Oceanography.
doi: 10.1002/lno.10222.
Tidigare publikationer där LiU medverkat:
Greenhouse gas production in low latitude lake sediments responds strongly to warming. Marotta H, Pinho LQ, Gudasz C. Bastviken D, Tranvik L, Enrich-Prast A. 2014. Nature Climate Change 4:467-470.
doi:10.1038/nclimate2222
Influence of weather variables on methane and carbon dioxide flux from a shallow pond. Natchimutu S, Panneer Selvam B, Bastviken D. 2014. Biogeochemistry. 119: 403-413. doi: 10.1007/s10533-014-9976-z
Methane and carbon dioxide emissions from inland waters in India – Implications for large scale greenhouse gas balances. Panneer Selvam B, Natchimuthu S, Arunachalam L, Bastviken D. 2014. Global Change Biology 20: 3397-3407.
doi: 10.1111/gcb.12575
Large difference in carbon emission – burial balances between boreal and arctic lakes.Lundin EJ, Klaminder J, Bastviken D, Olid C, Hansson SV, Karlsson J. 2015. Scientific Reports 5:14248.
doi: 10.1038/srep14248.
Consistent temperature dependence of methane fluxes from microbes to ecosystems.Yvon-Durocher G, Allen AP, Bastviken D, Conrad R, Gudasz C, St-Pierre A, Duc NT, del Giorgio PA. 2014. Nature 507: 488-491.
Energy input is primary controller of methane bubbling in subarctic lakes, Geophysical Research Letters 41:555-560.Wik M, Thornton B, Bastviken D, MacIntyre S, Varner RK, Crill PM. 2014.
doi:10.1002/2013GL058510
Pressmeddelandet skickat av:
Therese Ekstrand Amaya
Vetenskapsredaktör, Linköpings universitet
www.liu.se
013-282251 eller 073-2701814
therese.ekstrand.amaya@liu.se
Taggar:
