Kommuner behöver långsiktiga strategier för en växande äldre befolkning

Med en större andel äldre medborgare, ställs kommunerna inför nya utmaningar för att tillgodose behov av omsorg, vård och service. Det visar en rapport från Centrum för kommunstrategiska studier (CKS) vid Linköpings universitet där Ydre, Åtvidaberg och Valdemarsvik studerats. Och civilsamhället har stor betydelse för många äldre på landsbygden.

Hur ska Ydre, Åtvidaberg och Valdemarsvik kunna erbjuda äldreomsorg med samma kvalitet som idag till en växande andel äldre men med minskade skatteintäkter? Det är en central frågeställning i den färska CKS-rapporten ”Omsorgen om landsbygdens äldsta. Kommuner och civilsamhälle i fokus” av Anna Elmqvist, Marianne Abramsson och Elisabet Cedersund.

Forskningsprojektet ”Omsorgen om landsbygdens äldsta” har undersökt hur äldre själva upplever sin vardag och att vara gammal, men också mot hur kommunernas förutsättningar och resurser på olika sätt präglar äldrelivet. Studierna har gjorts i Valdemarsvik, Ydre och Åtvidaberg och den här rapporten handlar om hur kommunerna organiserar och genomför omsorg, men också hur den är kopplad till det civila samhällets aktörer: seniorföreningarna PRO och SPF samt Svenska kyrkan.

-- Civilsamhället kan bli ett allt viktigare komplement till äldreomsorgen om kommunerna måste koncentrera sin verksamhet till att möta grundläggande behov. Mindre landsbygdskommuner har samma krav på sig att erbjuda ett gott äldreliv och en god äldreomsorg som större kommuner, men mindre skatteintäkter för att kunna genomföra det, säger Marianne Abramsson, universitetslektor vid Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL) vid Linköpings universitet.

Rapporten visar också på tydliga skillnader mellan de olika kommunerna. I de två kommunerna Ydre och Valdemarsvik har man poängterat att närheten till sitt lokalsamhälle liksom personkännedom är viktiga faktorer i äldreomsorgen, medan man i Åtvidaberg i större utsträckning har utgått från att man bättre tillfredsställer äldre personers behov genom att äldre kommer närmare service och tillgänglighet i centralorten. För Valdemarsviks del kan en förklaring vara att kommunen består av flera relativt självständiga samhällen som tidigare var egna kommuner och som månar om sin egen självständighet.

För alla kommunerna gäller att de flesta äldre vill bo kvar hemma eller åtminstone i den kommundelen man är hemma i. Sociala faktorer är viktiga och rapporten visar också att civilsamhället i form av pensionärsföreningar och kyrkan har stor betydelse.

-- De äldre på landsbygden är delaktiga i samhället och är beredda att ta ansvar, både för sig själva och för andra jämnåriga. Det är mindre anonymt att bo på landsbygden och det finns en tradition av att ställa upp, säger Elisabet Cedersund, professor vid NISAL.

Rapporten handlar också om visionen om ett friskt och aktivt åldrande, ofta förkroppsligat i att få bo kvar hemma.  Mycket av de strategierna går ut på att den äldre människans vardag ska kunna fortsätta att fungera som förut, både genom ren omsorg men också andra servicetjänster och kommunikationer.

Samtidigt förutspår man från kommunernas sida att verksamheten i större utsträckning kommer att koncentreras till att möta äldres grundläggande behov och att man då förutsätter att andra aktörer än kommunerna ska tillfredsställa övriga behov. Men riktigt hur det ska gå till är ibland oklart. Det kan gälla dels privata aktörer, dels frivilligorganisationer och anhöriga. Föreningsliv och kyrkan uppfattas som viktiga komplement av såväl kommunen som av organisationerna själva.

-- Även om kommunerna har kunskap på demografiska förändringar har de kanske inte alltid möjlighet att agera långsiktigt i planeringen, utan får istället arbeta efter devisen att ’det ordnar sig’, säger Marianne Abramsson.

Länk till rapporten i fulltext: Omsorgen om landsbygdens äldsta: Kommuner och civilsamhälle i fokus

Kontaktuppgifter:

Marianne Abramsson, universitetslektor vid Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL) vid Linköpings universitet.

marianne.abramsson@liu.se, telefon 011-36 33 85

Elisabet Cedersund, professor vid Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL) vid Linköpings universitet.

elisabet.cedersund@liu.se, telefon 011-36 31 10, mobil 073-461 96 47

----

Centrum för kommunstrategiska studier (CKS) vid Linköpings universitet arbetar med att stödja och bedriva forskning av hög kommunstrategisk relevans. Vi arbetar med att återföra nyvunnen kunskap till kommunerna och med att skapa möten mellan kommunföreträdare och forskare. Vår målsättning är att utgöra ett nationellt kraftcentrum för strategisk kommunforskning, och att samtidigt fungera som en vetenskaplig resurs i kommunernas övergripande utvecklingsarbete.

Pressmeddelandet skickat av:
Anna Valentinsson
Kommunikatör, Linköpings universitet
www.liu.se
013-28 46 86, anna.valentinsson@liu.se

Taggar: