Kycklingars lek kan berätta om hur de mår
Lek är ett vanligt beteende hos unga djur, mest känt hos däggdjur. Nu har forskare vid Linköpings universitet för första gången kartlagt lekens utveckling hos kycklingar. Resultaten visar att de ägnar mycket tid åt lek av olika slag, precis som exempelvis hundvalpar och kattungar.
– Vi studerade kycklingar från kläckning och framåt genom att erbjuda dem en särskild ”lekplats” flera gånger per vecka, säger Per Jensen, professor vid Institutionen för fysik, kemi och biologi vid Linköpings universitet, som lett undersökningen.
Forskarna filmade kycklingarnas beteende och identifierade totalt 14 olika sorters lek. De kunde exempelvis plocka upp föremål i näbben och jaga varandra, eller ”slåss på låtsas” genom att hoppa bröst mot bröst. Intensiteten i leken nådde en topp vid omkring 6–7 veckors ålder, strax innan kycklingarna skulle ha blivit oberoende av sina föräldrar i naturen.
För att se hur leken påverkats av övergången från det vilda till att bli tamfågel jämfördes nutida domesticerade värphönskycklingar med deras vilda förfäder, röda djungelhöns.
– Vi fann att båda två lekte på exakt samma sätt, så nästan 10 000 år av domesticering har inte förändrat typen av lekbeteende. Däremot lekte tamkycklingarna betydligt mer än sina förfäder. Det är i linje med teorier om att domesticeringen ofta leder till att djur blir mer ”barnsliga” i sitt beteende, säger Rebecca Oscarsson, som arbetade med studien under sin tid som masterstudent.
Hos många djur påverkas leken av deras mentala tillstånd och minskar i samband med stress och obehag. I ett annat experiment studerades därför kycklingar som utsatts för stress i samband med kläckningen.
– Tanken var att erfarenheten av den tidiga stressen skulle göra kycklingarna mindre benägna att leka. Men vi såg snarare raka motsatsen. Kanske är det så att de stressade djuren hade ett uppdämt behov av att få utlopp för positiva beteenden, men det får framtida forskning utvisa, säger Gabrielle Lundén, som även hon var masterstudent när studien gjordes.
Per Jensen menar att djurens lek kan visa hur de mår, men kanske också användas för att förbättra deras liv.
– Vi planerar studier där vi vill stimulera stressade djur att leka för att på så sätt öka deras välmående. Det skulle kunna vara ett sätt att öka livskvaliteten för djur i livsmedelsproduktionen, säger Per Jensen.
Studien har finansierats med stöd av Formas och Vetenskapsrådet.
Artikeln: Play ontogeny in young chickens is affected by domestication and early stress, Gabrielle Lundén, Rebecca Oscarsson, Louise Hedlund, Johanna Gjøen, Per Jensen, Scientific Reports 12:13576, publicerad online 9 augusti, 2022 DOI: 10.1038/s41598-022-17617-x
För mer information, kontakta gärna:
Per Jensen, professor, per.jensen@liu.se, 013-28 12 98
Högupplösta pressbilder på Per Jensen kan laddas ner från Linköpings universitets bildbank.
Pressmeddelandet skickat av:
Karin Söderlund Leifler
Vetenskapsredaktör, Linköpings universitet
www.liu.se
013-281395 eller 073-4170159
karin.soderlund.leifler@liu.se
Vill du ha mer nyheter från Linköpings universitet? Genom nyhetsbrevet "Forskning och samhälle - nyheter från Linköpings universitet" får du ta del av det senaste inom forskning och samverkan vid Linköpings universitet. Prenumerera här
Taggar:
