Läkemedel för människor påverkar syrsors beteende
Syrsor som utsätts för läkemedel som förändrar nivåerna av serotonin i hjärnan är mindre aktiva och mindre aggressiva än syrsor som inte behandlats, enligt en ny studie som har letts av forskare vid Linköpings universitet. Fynden publiceras i Scientific Reports.
Inom många djurarter uppvisar individer olika personligheter. Exempelvis är en del individer konsekvent mer djärva än andra.
– Men inom biologin förstår vi fortfarande inte fullt ut vad som ligger bakom att människor eller djur uppvisar olika personligheter. Hos människor tenderar personer med olika nivåer av signalämnen i hjärnan, som serotonin eller dopamin, att bete sig olika. Men vi vet inte om variation i dessa signalämnen kan förklara skillnader i personlighet hos andra arter, och om signalämnen orsakar de observerade skillnaderna, eller om både skillnaderna i beteende och nivåer av signalämnen beror på någon annan underliggande faktor, säger Robin Abbey-Lee, postdoktor vid Institutionen för fysik, kemi och biologi, IFM, en av forskarna som har lett studien.
Forskarna ville därför aktivt förändra nivåerna av signalämnena serotonin och dopamin för att undersöka detta, och använde syrsor för studien. De gjorde det genom att ge syrsorna läkemedel som påverkar serotonin- respektive dopaminsystemen och som används för att behandla människor vid depression respektive Parkinsons sjukdom. Eftersom serotonin- och dopaminsystemen hos olika djur liknar varandra förväntade sig forskarna att läkemedlen också skulle påverka syrsor.
– I den här studien ville vi ta oss an en viktig kunskapslucka genom att experimentellt ändra nivåerna av de här signalämnena och se om det kunde resultera i en beteendeförändring hos syrsorna, säger Hanne Løvlie, biträdande professor vid IFM, som har lett studien.
Forskarna mätte tre olika beteenden hos syrsorna.
– Vi mätte hur aktiva syrsorna var i en välbekant miljö. Det motsvarar hur mycket en människa rör sig runt i sitt eget hem. Vi undersökte också syrsornas utforskande beteende i en ny miljö, vilket liknar hur en människa kan bete sig på ett besök i en ny stad. Till sist studerade vi hur syrsorna betedde sig i en kampsituation för att mäta individernas aggressivitet, säger Robin Abbey-Lee.
Forskarna fann att förändrade serotoninnivåer gjorde syrsorna mindre aktiva och mindre aggressiva. Ändrade dopaminnivåer var däremot inte kopplat till beteendeförändringar hos syrsorna.
– Detta tyder på att serotonin har en tydligare underliggande roll i dessa beteenden, säger Hanne Løvlie.
Fynden ökar vår förståelse för varför djur har personlighet. De lyfter dessutom frågan om hur läkemedel som läcker ut i naturen via vårt avloppsvatten påverkar djurlivet.
Studien har finansierats med stöd av Centrum för systemneurobiologi vid Linköpings universitet.
Artikeln: “Experimental manipulation of monoamines levels alters personality in crickets”, Abbey-Lee RN, Uhrig EJ, Garnham L, Lundgren K, Child S, Løvlie H, (2018), Scientific Reports, publicerad online 1 november 2018, doi: 10.1038/s41598-018-34519-z
För mer information, kontakta gärna:
Hanne Løvlie, biträdande professor, hanne.lovlie@liu.se, 073–639 44 97
Robin Abbey-Lee, postdoktor, robin.abbey-lee@liu.se
Pressmeddelandet skickat av:
Karin Söderlund Leifler
Vetenskapsredaktör, Linköpings universitet
www.liu.se
013-281395 eller 073-4170159
karin.soderlund.leifler@liu.se
Vill du ha mer nyheter från Linköpings universitet? Vårt elektroniska nyhetsbrev LiU-nytt-e kommer varje torsdag med alla nyhetsartiklar som publicerats på webben under den gångna veckan. Prenumerera här!
Taggar:
