Lantbruket en garant för fred och frihet
Det krävs en omvärdering av lantbrukets roll i samhällsdebatten. Nu behövs en storsatsning på innovationer, såväl för att mätta världens ökande befolkning som att undvika ännu fler krig och kriser, skriver LiU-forskaren Per Fankelius i den vetenskapliga tidskriften Lancet.
Lantbrukets utveckling är en grundbult för fred och frihet. I en litteraturstudie av de teorier som finns kring varför krig startar, som ligger till grund för en artikel publicerad i Lancet, konstaterar Per Frankelius att orsakerna till att krig bryter ut i grunden varken handlar om faktorer som religion eller tillgång till vapen. Istället är upprinnelsen till de konflikter som sedan leder till krig brist på livsviktiga resurser som energi, vatten och inte minst mat.
Per Frankelius är forskare i företagsekonomi vid Linköpings universitet och processledare för Vinnova-finansierade Agtech 2030.
– Lantbruket är en het potatis i de flesta länder, att döma av samhällsdebatten. En tydlig trend är att allt fler betraktar lantbruket som en miljöbov. Exempelvis har köttdjur och dess producenter anklagats som varande ett hot mot klimatet. Sällan nämns djurhållningens betydelse när det gäller tillgången till naturgödsel och därmed tillskott av organiskt material på jordarna, påpekar Per Frankelius.
– Samma aktörer argumenterar både för en minskad köttkonsumtion och en ökad ekologisk produktion. Den ekvationen är knepig just på grund av naturgödselns viktiga roll för den ekologisk odlingen, säger han.
Enligt FN:s beräkningar krävs en rejäl ökning av lantbruksprodukter fram till år 2050 då världens befolkning förväntas uppgå till 9,6 miljarder människor, och det gäller såväl produktion av kött som av spannmål. Förutom befolkningsökningen tillkommer även markförstöring som klimatförändringar som gör utmaningarna ännu svårare.
Det finns bara en väg, anser Per Frankelius. I artikeln i Lancet argumenterar han för att det nu krävs en kraftfull satsning på innovationer i lantbruket över hela världen och att dessa innovationer även sprids till världens fattigaste länder.
– Risken är överhängande att dagens ansvarstagande makthavare inriktar sig på att behandla symptomen snarare än att åtgärda de grundläggande problemen, säger Per Frankelius.
Lantbruket är inte en isolerad ö utan ett centralt kugghjul i såväl samhällets som naturmiljöns maskineri liksom en garant för fred och frihet, påpekar Per Frankelius.
Samtidigt som dagens lantbrukare här i Sverige är trängda företagare som har att hantera hård konkurrens, komplex teknik, svårigheter att fått tag i arbetskraft, en utmanande arbetsmiljö och inte minst extremt administrativt tryck som följd av lagar, regler och krav från myndigheter.
– I Sverige och särskilt i vår närregion finns en bra grund för innovation och utveckling med flera innovativa företag och produkter som exempelvis nya fjädringssystem på slåtterkrossar, kranar för snabbare lastning av utsäde till såmaskiner eller kamerabaserade radföljningssystem. Inte minst robotar för precisionsodling hör till listan på intressanta innovationer. Det krävs en kraftfull omvärdering av lantbrukets roll i samhällsdebatten, säger Per Frankelius.
Artikeln: Back to the root causes of war: food shortages, Per Frankelius, Lancet 2019.
DOI 10.1016/S0140-6736(19)30018-2
Kontakt: Per Frankelius, per.frankelius@liu.se, 0708-21 29 49
Bildtext: FN:s bedömning av behovet av ökning av olika lantbruksprodukter fram till 2050 Baserat på data från Alexandratos N, Bruinsma J. World Agriculture Towards 2030/2050: The 2012 Revision. ESA Working Paper No. 12-03, Rom: Food and Agriculture Organization of the United Nations 2012. Notera att spannmål har en egen skala till höger i figuren beroende på dess stora volym i förhållande till de övriga grödorna. Illustration: Per Frankelius, Agtech 2030.
Pressmeddelandet skickat av Monica Westman, Vetenskapsredaktör, Linköpings universitet
www.liu.se 013-28 68 39, monica.westman@liu.se
Taggar:
