Linköpings universitet utvecklar neutronoptik till svenskt instrument för ytforskning
Svenska lärosäten, institut och företag samarbetar kring planering av nya instrument för installation vid ESS, världens mest kraftfulla forskningsanläggning för neutronstrålning, utanför Lund. Vetenskapsrådet har nu beviljat anslag för två tvärdisciplinära projekt som förstudier för framtida instrument vid ESS: SAGA och HIBEAM. Forskare vid Linköpings universitet kommer att utveckla optiken som fångar in och riktar neutronstrålen mot de prover som ska studeras.
Utanför Lund färdigställs just nu världens mest kraftfulla forskningsanläggning för neutronstrålning, European Spallation Source – ESS, som är ett internationellt samarbete med medlemsländer i hela Europa. Neutronstrålning kan användas för att undersöka olika material och även för att studera biomolekyler, som DNA, lipider eller proteiner. Runt neutronkällan på EES kommer olika instrument att byggas och installeras med finansiering från olika medlemsländer.
Med ett speciellt GISANS-instrument (Grazing-incidence small-angle scattering) kommer forskare i detalj kunna analysera hur en neutronstråle sprids när den reflekteras mot olika ytor. Instrumentet SAGA (Surface Analysis using Grazing Angle neutron scattering) ger unik kunskap om olika ytskikt.
– SAGA kan i ett slag ge oss mycket bättre möjligheter att förstå hur till exempel cellväggar ser ut och fungerar. Det kommer att bidra till att vi kan utveckla bättre läkemedel, förpackningar och livsmedel men även batterier och elektronik för ett hållbart samhälle, säger Tommy Nylander, professor i fysikalisk kemi vid Lunds universitet och verksam vid LINXS-Lund Institute for advanced Neutron and X-ray Science.
Neutronteknikerna som kommer att göras tillgängliga på ESS använder sig av neutroner som avges när protoner kolliderar med metallen wolfram. I arbetet med att utveckla SAGA kommer forskare vid Linköpings universitet (LiU) att koordinera utvecklingen av själva optiken som riktar neutronstrålen mot proverna och av detektorerna som känner av hur neutronerna sprids i experimenten.
– Jämfört med exempelvis röntgenstrålning är det oerhört svårt att generera neutronstrålning. Varje neutron är superviktig att fånga in så att den inte går till spillo. Att utveckla optiken är en stor uppgift som ger oss möjlighet att utveckla saker som inte finns än, och är ett erkännande av att vi är duktiga på neutronoptik vid LiU, säger Jens Birch, professor i materialvetenskap vid Institutionen för fysik, kemi och biologi (IFM), avdelningen för tunnfilmsfysik, vid Linköpings universitet.
Forskning kopplat till SAGA rör gränsområdet mellan fysik, kemi och biologi, medan HIBEAM skapar en miljö för samarbete mellan specialister inom partikel- och kärnfysik och magnetisk fältkontroll. De båda projekten utgår från internationellt framstående forskning och utförs i samarbete med internationella och industriella partner. Anslagen från Vetenskapsrådet främjar det svenska deltagandet i ESS genom att ge svenska forskare möjligheter att bidra till konkurrenskraftiga förslag för nya instrument.
Initiativtagare till SAGA-projektet är Lunds universitet, Uppsala universitet, Malmö universitet, Linköpings universitet och Kungliga Tekniska högskolan. Den första fasen i planeringen av ett instrumentförslag för installation vid ESS tar uppskattningsvis tre år att utarbeta.
Kontakt:
Tommy Nylander, professor i fysikalisk kemi, Lunds universitet, tommy.nylander@fkem1.lu.se, 046–222 81 58
Jens Birch, professor i materialvetenskap, Linköpings universitet, jens.birch@liu.se, 013–28 12 28
Pressmeddelandet skickat av:
Karin Söderlund Leifler
Vetenskapsredaktör, Linköpings universitet
www.liu.se
013-281395 eller 073-4170159
karin.soderlund.leifler@liu.se
Vill du ha mer nyheter från Linköpings universitet? Genom nyhetsbrevet "Forskning och samhälle - nyheter från Linköpings universitet" får du ta del av det senaste inom forskning och samverkan vid Linköpings universitet. Prenumerera här
Taggar: