Linköpingsforskare får 1,25 miljoner kronor till forskning om njursjukdom

Report this content

Daniel Appelgren forskar om en typ av njursjukdomar där immunsystemet angriper och skadar njurarna. På sikt hoppas han kunna identifiera nya behandlingsmöjligheter för dessa autoimmuna sjukdomar, som i dag inte kan botas. Nu har han beviljats 1,25 miljoner kronor i forskningsanslag från Ingrid Asps stiftelse för njurmedicinsk forskning vid Linköpings universitet.

Daniel Appelgren är mycket intresserad av att försöka förstå hur det går till då immunsystemet orsakar skada på den egna kroppen vid autoimmuna sjukdomar. Han forskar på en grupp autoimmuna sjukdomar där inflammationen skadar framför allt små blodkärl runt om i kroppen, som njurarna, näsan och lungorna (se faktaruta). Sjukdomarna kallas ANCA-associerade vaskuliter, och innebär att immunförsvaret har bildat antikroppar (ANCA) i blodet som reagerar mot olika ämnen. Hos sju av tio av de drabbade personerna skadas små blodkärl i njurarna. 

De flesta av oss tänker sällan på hur viktiga njurarna är. Dygnet runt renar de blodet och ser till att ämnen som kroppen inte behöver kissas ut. Njurarna spelar också en viktig roll i att reglera blodtrycket och kroppens salt- och vätskebalans. Om de slutar fungera får kroppen med andra ord bland annat problem med att bli av med skadliga slaggprodukter och att hålla rätt blodtryck och saltbalans.

– Majoriteten av de drabbade som är med i våra studier är runt 60–70 år. Sjukdomsförloppet är allvarligt och särskilt när njurarna skadas kan försämringen gå väldigt fort. Även med dagens behandling så har var fjärde drabbad dött inom fem år efter sjukdomsdebuten, säger Daniel Appelgren, biträdande universitetslektor vid Institutionen för hälsa, medicin och vård, HMV, vid Linköpings universitet.

Befintlig behandling kan få sjukdomsaktiviteten under kontroll i de allra flesta fall. Men underhållsbehandlingen måste pågå under flera år, ibland hela livet, och trots det drabbas upp till hälften av återfall där sjukdomen går in i en aktiv fas igen.

– I dag finns ingen behandling som kan bota de här sjukdomarna. Jag hoppas att vi genom vår forskning kan identifiera nya potentiella angreppspunkter för ny behandling och utvärdera de nya behandlingsmöjligheter som vi redan har hittat. Vi vill också veta vilka som har störst risk att få återfall. Därför har vi som mål att identifiera nya, relevanta biomarkörer som vården kan använda för att följa sjukdomens utveckling och anpassa behandlingen efter det, säger Daniel Appelgren.

Han tror att det krävs att flera olika saker har gått snett för att immunsystemet ska reagera som det gör vid autoimmuna sjukdomar. Det första spåret i hans forskning handlar om att den inflammatoriska reaktionen kanske drivs på för hårt. Han studerar så kallat inflammatoriskt DNA, som kan släpps ut av flera olika celler i immunförsvaret. DNA:t är i sig självt inflammatoriskt, och kan också innehålla andra komponenter, som olika proteiner, som kan aktivera andra immunceller och bidra till att fånga och döda bakterier. Daniel Appelgren har visat att patienter har förhöjda nivåer i blodet av en sorts inflammatoriskt DNA som kallas neutrofila extracellulära fällor, NETs (eng. neutrophil extracellular traps).

Det andra spåret handlar om att mekanismer som ska dämpa den inflammatoriska reaktionen kanske inte fungerar som de ska. Daniel Appelgren studerar celler som kallas regulatoriska B-celler, som kan utsöndra signalämnen som lugnar ner immunsvaret och vars funktion kanske delvis skiljer sig mellan patienter och friska.

Forskningsanslaget om 1,25 miljoner kronor från Ingrid Asps stiftelse för njurmedicinsk forskning öppnar upp möjligheter för den fortsatta forskningen.

– Det betyder verkligen mycket för mig att få ett så här stort anslag i detta skede. Det gör det möjligt för mig att fortsätta med allt som jag kommit igång med i form av projekt och givande samarbeten, och gör att jag kan planera långsiktigt, säger Daniel Appelgren.

Ingrid Asps stiftelse är också med och finansierar en professorstjänst i njurmedicin vid Linköpings universitet. I augusti 2020 anställdes Annette Bruchfeld, professor och läkare, till denna tjänst för att forska om inflammatoriska njursjukdomar och vaskulitsjukdomar.

För mer information, kontakta gärna:

Daniel Appelgren, biträdande universitetslektor, daniel.appelgren@liu.se, 010–103 15 15

Högupplöst pressbild kan laddas ner från LiU:s mediabank.

Pressmeddelandet skickat av:
Karin Söderlund Leifler
Vetenskapsredaktör, Linköpings universitet
www.liu.se
013-281395 eller 073-4170159
karin.soderlund.leifler@liu.se

Vill du ha mer nyheter från Linköpings universitet? Genom nyhetsbrevet "Forskning och samhälle - nyheter från Linköpings universitet" får du ta del av det senaste inom forskning och samverkan vid Linköpings universitet. Prenumerera här


Taggar:

Prenumerera

Media

Media

Snabbfakta

ANCA-associerade vaskuliter, där vaskulit betyder inflammation i blodkärl och ANCA står för anti-neutrofila cytoplasmatiska antikroppar. Antikropparna är riktade mot vissa proteiner på en sorts immunceller, neutrofiler. Gruppen inkluderar sjukdomarna granulomatös polyangit (kallades tidigare Wegeners granulomatos), eosinofil granulomatös polyangit (kallades tidigare Churg-Strauss syndrom) och mikroskopisk polyangit. Det finns även många andra orsaker till nedsatt njurfunktion. Totalt är ungefär 700 miljoner människor världen över drabbade av kronisk njursjukdom och nedsatt njurfunktion.
Twittra det här

Citat

Jag hoppas att vi genom vår forskning kan identifiera nya potentiella angreppspunkter för ny behandling och utvärdera de nya behandlingsmöjligheter som vi redan har hittat.
Daniel Appelgren, biträdande universitetslektor vid Linköpings universitet