Möjligt att förutsäga hur multipel skleros utvecklas

Immunceller hos patienter med multipel skleros fungerar annorlunda än celler från friska individer. Den skillnaden har forskare vid Linköpings universitet utnyttjat för att utveckla en metod som kan förutsäga sjukdomsaktivitet vid multipel skleros.  

I dag går det inte att veta vilka individer med multipel skleros som riskerar att få svår sjukdom. Multipel skleros, eller MS, är en inflammatorisk sjukdom i det centrala nervsystemet som främst drabbar unga vuxna och varar hela livet.

Forskarna bakom den nya studien hoppas att metoden som de har utvecklat ska kunna bidra till att svara på frågan varför det går bättre för vissa patienter än andra och att ett test ska utvecklas för att kunna användas i sjukvården.

I den nya studien, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Cell Reports, har forskarna sökt efter biomarkörer att använda vid MS. Biomarkörer är kroppens egna ämnen som kan mätas exempelvis i blodet och som speglar ett tillstånd i kroppen. De används inom sjukvården för att följa sjukdomsutveckling eller effekten av en behandling. Forskarna jämförde immunceller från patienter med MS och friska kontrollpersoner. De hittade viktiga skillnader i hur immuncellerna från friska respektive sjuka fungerade. Forskarna undersökte hur stora mängder av proteiner interagerar med varandra och använde nya bioinformatiska verktyg för att hitta sådana som har stor betydelse vid MS.

– Vi har i detalj kunnat studera förändringar i immuncellerna hos patienter och lyckats identifiera viktiga proteiner. Det har gett oss en biomarkör som kan förutsäga hur det kommer att gå för patienterna, säger bioinformatikern Mika Gustafsson, som har lett studien tillsammans med professor Jan Ernerudh.

Biomarkören som forskarna har identifierat är en kombination av fyra olika proteiner, som kan mätas i ryggvätska. I studien kunde forskarna med hjälp av biomarkören förutspå vilka MS-patienter som två år senare skulle ha aktiv MS-sjukdom. Den nya metoden kunde också förutsäga effekten av ett vanligt MS-läkemedel i en liten grupp patienter.

– Att bättre kunna förutsäga prognosen innebär ett stort framsteg när det gäller att välja rätt behandling, säger Jan Ernerudh, professor i klinisk immunologi.

Studien är ett samarbete mellan forskare vid Linköpings universitet, Universitetssjukhuset i Linköping och Karolinska Institutet. Den har finansierats med forskningsanslag från bland annat Vetenskapsrådet, Forskningsrådet i sydöstra Sverige (FORSS), MS-forskningsfonden och Neuroförbundet.

Publikation: Dynamic Response Genes in CD4+ T Cells Reveal a Network of Interactive Proteins that Classifies Disease Activity in Multiple Sclerosis, Sandra Hellberg, Daniel Eklund, Danuta R. Gawel, Mattias Köpsén, Huan Zhang, Colm E. Nestor, Ingrid Kockum, Tomas Olsson, Thomas Skogh, Alf Kastbom, Christopher Sjöwall, Magnus Vrethem, Irene Håkansson, Mikael Benson, Maria C. Jenmalm, Mika Gustafsson, Jan Ernerudh, (2016), Cell Reports, Vol. 16, No. 11, publicerad online 13 september 2016

DOI: 10.1016/j.celrep.2016.08.036 

För fler frågor, kontakta:

Jan Ernerudh, professor i klinisk immunologi, jan.ernerudh@liu.se, 010–103 32 69 eller 070–874 84 66

Mika Gustafsson, docent i bioinformatik, mika.gustafsson@liu.se, 013–28 21 38 eller 073–690 09 93 

Pressmeddelandet skickat av:
Karin Söderlund Leifler
Vetenskapsredaktör, Linköpings universitet
www.liu.se
013-281395 eller 070-0895831
karin.soderlund.leifler@liu.se

Vill du ha mer nyheter från Linköpings universitet? Vårt elektroniska nyhetsbrev LiU-nytt-e kommer varje torsdag med alla nyhetsartiklar som publicerats på webben under den gångna veckan. Prenumerera här!

Taggar: