Möjligt läkemedel mot Alzheimers
Alzheimers sjukdom är en katastrofal diagnos som alltid leder till döden. En studie vid Linköpings universitet pekar nu ut en ny läkemedelskandidat: en molekyl som kan ta sig igenom blod-hjärnbarriären och minskar giftigheten hos den substans som förknippas med sjukdomen.
Molekylen p-FTAA är en variant av de självlysande konjugerade polymerer som utvecklats av LiU-forskare för att bland annat upptäcka proteinet beta-amyloid i hjärnan. När detta sker signalerar de genom att skifta färg – en förändring som kan mätas med olika tekniker.
Nu har ett team av experimentella patologer och biokemister tagit molekylen med beteckningen p-FTAA ytterligare ett steg.
– Om man har ämnen som kan binda så effektivt till beta-amyloid, borde man också undersöka om de kan förändra toxiciteten, säger Katarina Kågedal som tillsammans med Ann-Christin Brorsson – båda universitetslektorer – publicerar sina resultat i tidskriften Journal of Biological Chemistry.
Beta-amyloidens roll vid Alzheimers har varit omdiskuterad. Ämnet förekommer i flera former där den första, APP (amyloid precursor protein) är viktig för kommunikationen mellan celler. Från den grundformen uppstår beta-amyloid i olika former såsom monomerer, oligomerer och till slut svårlösliga fibrösa aggregat eller plack. Nu anser de flesta forskare att det är en övergångsform, oligomeren, som spelar den centrala rollen i den obönhörliga nedbrytningen av nervceller och minnesförlust som drabbar patienterna. Att reducera nivån av dessa oligomerer skulle kunna vara ett sätt att hejda sjukdomens framfart.
Beta-amyloidens toxicitet uppmättes i en modell med mänskliga nervtumörceller. När p-FTAA tillsattes försköts jämvikten så att andelen toxiska beta-amyloid-oligomerer minskade och samtidigt begränsades beta-amyloidens benägenhet att sprida sig i provet. Det skulle kunna betyda att p-FTAA kan bromsa spridningen av Alzheimers-patologi i hjärnan.
– Vår studie gör p-FTAA allt hetare både för diagnostik och behandling. Man kan tänka sig en cocktail med andra läkemedel, till exempel antiinflammatoriska substanser, säger Ann-Christin Brorsson.
Idag lever omkring 120 000 människor med diagnosen Alzheimers i Sverige vilket gör den till vår vanligaste demenssjukdom. Eftersom hög ålder är den största riskfaktorn kan vi i takt med en stigande medellivslängd vänta oss en stadig ökning av sjukdomen.
Artikel: The luminescent oligothiophene p-FTAA converts toxic Aβ1-42 species into nontoxic amyloid fibers with altered properties av Livia Civitelli, Linnea Sandin, Erin Nelson, Sikander Igbal Khattak, Ann-Christin Brorsson och Katarina Kågedal. Journal of Biological Chemistry februari 2016, doi: 10.1074/jbc.M115.696229
Kontakt:
Ann-Christin Brorsson 013-286648, ann-christin.brorsson@liu.se
Katarina Kågedal 010-1031525, katarina.kagedal@liu.se
Pressmeddelandet skickat av:
Åke Hjelm, vetenskapsredaktör
013-281395
Taggar: