Nya perspektiv på global rättvisa

Går det att kompensera och gottgöra för internationella övergrepp som gjordes för länge sedan? Har efterlevande generationer skyldigheter mot de människor och länder som drabbats? Frågorna diskuteras i en ny bok av Göran Collste, professor i tillämpad etik vid Linköpings universitet.

Den övergripande frågeställningen är om och hur det går att ställa till rätta och kompensera för tidigare koloniala övergrepp. Boken belyser också hur dagens globala ordning avspeglar den koloniala strukturen, som till exempel över - och underordning, makt, välfärd och fattigdom.

– Detta får följder för våra skyldigheter idag, säger Göran Collste.

Ett av många exempel på kolonialismens mörka historia är Tysklands folkmord på herero- och namafolken i Namibia i början av 1900-talet. Före tyskarnas anfall var deras antal 80 000. De flesta dödades eller drevs ut i öknen för att dö där. Efter tre år fanns 16 000 kvar.

Ett annat exempel är Storbritanniens koloniala krig mot den kenyanska Mau Mau-rörelsen på 1950-talet då hundratusentals kenyaner sattes i koncentrationsläger under mycket svåra förhållanden.

– Intressant nog erkände den brittiska regeringen förra året dessa övergrepp, bad om förlåtelse och gav kenyaner som fängslades på 1950-talet ekonomisk kompensation, kommenterar Göran Collste.

Ännu ett exempel är de karibiska statschefernas krav på gottgörelse från de länder som deltog i slavhandeln på 1700-talet, däribland Sverige. De hävdar att slaveriet bidrog till ekonomisk utveckling i Europa, samtidigt som den befäste fattigdomen i Karibien.

I boken diskuteras etiska dilemman kring hur stort ansvar dagens människor har för vad deras förfäder gjorde för många, kanske flera hundra år sedan.

– Det kan ju tyckas orimligt att någon ska ta ansvar för en annan persons handlande för länge sedan.  Men om våra liv gynnas av det som hände då, att vi drar nytta av en orätt som gjordes för länge sedan och andra fortfarande lider av det – ja då är det rimligt att hävda att vi har ett moraliskt ansvar även idag, menar Göran Collste.

Vad innebär då gottgörelse för historiskt våld som slavhandel, förintelsen, andra folkmord och övergrepp?

Göran Collste diskuterar detta i sin bok och lyfter fram tre grundläggande villkor för att offer och deras efterlevande ska kunna känna att de fått upprättelse. Det första villkoret är att de länder som begått övergreppen erkänner historien.

– Det är kanske allra viktigast, att offrens lidande erkänns av förövaren.

Villkor nummer två är att länderna, och enskilda människor om de fortfarande är i livet, ber om förlåtelse.

Och det tredje villkoret är att offren eller deras efterlevande om möjligt ska kompenseras för det som hänt.

– När det gäller gottgörelse efter kolonialismen handlar det mindre om ekonomisk kompensation och mer om att bryta de mönster som den gav upphov till. Som till exempel att etablera nya jämlika relationer mellan de forna kolonialmakterna och deras tidigare kolonier.

Bokens titel är ”Global rectificatory justice” (Global gottgörande rättvisa). Global rectificatory justice är utgiven på Palgrave Macmillan förlag.

Kontakt: Göran Collste, 013 – 28 18 26, 070 – 089 53 45, goran.collste@liu.se

Pressmeddelandet har skickats av:
Eva Bergstedt, redaktör
Linköpings universitet
eva.bergstedt@liu.se, 013-28 89 96

Taggar: