Olika syn på kvalitet i kommunal vuxenutbildning
Lagstiftare, myndigheter och enskilda medarbetare kan tala och skriva om kvalitet på mycket olika sätt i svensk kommunal vuxenutbildning. De skilda kvalitetsbegreppen kan skapa både missförstånd och svårigheter i verksamheten. Det visar en ny doktorsavhandling vid Linköpings universitet.
I avhandlingen “Quality Problems” in Swedish Municipal Adult Education: The Micropolitics of Quality Construed in the Audit Society" granskar Johanna Mufic, fil dr vid Institutionen för beteendevetenskap och lärande, IBL, vid Linköpings universitet, hur olika parter skriver och talar om kvalitet i kommunal vuxenutbildning.
– Det är inte fel att följa upp och mäta, men det blir ett problem om vi inte kan prata om kvalitet på något annat sätt än som något som ska vara mät- och uppföljningsbart. Då finns en risk att vi missar mer komplexa och svårfångade aspekter av kvalitetsbegreppet. Begreppet fylls ofta med olika innebörder och det är viktigt att vi ifrågasätter dessa olika betydelser av kvalitet, säger Johanna Mufic.
Avhandlingen granskar dokument som skollagen, läroplanen och offentliga utredningar, Skolinspektionens tematiska granskningar och möten mellan skolinspektörer, skolledare, lärare och studie- och yrkesvägledare. I det sistnämnda fallet observerade Johanna Mufic, som själv är utbildad ämneslärare, mötet och spelade in samtalet på band.
– Vid samtalen talades det generellt ganska lite om kvalitet och mer om vem som ansvarar för olika områden. Lärare använder också ordet kvalitet ganska sällan utan talar oftare om hur det vardagliga arbetet ska organiseras och utföras, säger Johanna Mufic.
I vuxenutbildningspolicy beskrivs däremot kvalitet ofta i termer av ”problem” eller något som behöver förbättras. I dessa dokument beskrivs kvalitet i relation till elevers bristande måluppfyllelse och genomströmning.
I Skolinspektionens tematiska granskningar finns både en kvantitativ uppfattning av kvalitet, som något som är mätbart och uppföljningbart, men också en mer kvalitativ konstruktion av begreppet.
– Jag hörde skolinspektörer som sade att de översköljdes av fina powerpoint-bilder när de var ute på granskning, men att de nu ville se något mer än bara fina nyckeltal. De ville veta vad som fanns bakom ytan som visades upp, säger Johanna Mufic.
En svårighet med gemensamma, kvantitativa mått på kvalitet är att de inte tar hänsyn till hur olika förutsättningarna är i olika kommuner, stora och små. Johanna Mufic talar om en ”flexibilitetsparadox” där kravet på flexibilitet, till exempel genom att återkommande ta in nya elever, i mindre kommuner gör distansundervisningen till det enda realistiska alternativet.
I andra fall kan de sätt som det talas och skrivs om kvalitet också stå i konflikt med varandra och få oförutsedda effekter. Om komvuxelever lämnar utbildningen i förtid för att de får arbete, är det positivt för dem själva och ligger väl i linje med vuxenutbildningens övergripande syfte. Men det rimmar samtidigt illa med målet med få studieavbrott.
Inriktningen mot kontroll, uppföljning och mätbarhet inom skolvärlden gör också att mer svåruppföljda och svårmätbara aspekter av kvalitetsbegreppet riskerar att falla bort.
Avhandlingen: “Quality Problems” in Swedish Municipal Adult Education: The Micropolitics of Quality Construed in the Audit Society, Johanna Mufic. Linköping University Electronic Press DOI: 10.3384/9789179293581
Kontakt: Johanna Mufic, fil dr, johanna.mufic@liu.se, 013-282431
Pressmeddelandet skickat av:
Mikael Sönne
Teknik och ekonomi
013-28 67 39
mikael.sonne@liu.se
Vill du ha mer nyheter från Linköpings universitet? Genom nyhetsbrevet "Forskning och samhälle - nyheter från Linköpings universitet" får du ta del av det senaste inom forskning och samverkan vid Linköpings universitet. Prenumerera här
Taggar:
