Olika vägar till första jobbet - korrigerad!
OBS! Uttrycket "etniska svenskar" var felaktigt och är utbytt i denna version av pressmeddelandet.
Arbetsförmedlingen hjälper i större utsträckning ungdomar med svenskfödda föräldrar in på arbetsmarknaden, jämfört med ungdomar med utlandsfödda föräldrar. För de senare spelar sociala nätverk en betydligt större roll.
Medan var femte ungdom med svenskfödda föräldrar fått jobb genom arbetsförmedlingen, gällde det bara för 12 procent av invandrarnas barn. Dessa har i sin tur större glädje av släktingar och andra nära kontakter, så kallade informella nätverk. Det är en av slutsatserna i en omfattande enkät som gjorts av Susanne Urban och Martin Klinthäll, forskare på REMESO vid LiU. REMESO står för Research on Migration, Ethnicity and Society.
- Grundfrågan är varför invandrare har en sämre situation på arbetsmarknaden, säger Susanne Urban.
I enkätstudien ingår ungdomar, 26-29 år, med föräldrar födda i Turkiet respektive Sverige, alla boende i samma områden i Storstockholm. På så sätt elimineras skillnader som skulle kunna bero på var de bor. Alla i enkäten har också gått igenom det svenska utbildningssystemet.
Ändå ser deras vägar till första jobbet ganska olika ut. För gruppen med turkisk bakgrund spelar vänner och släktingar en avgörande roll, medan gruppen med svensk bakgrund har haft mer nytta av ytliga bekanta och arbetsförmedlingen.
- Vi valde att titta på en grupp med turkisk bakgrund för att de har funnits länge i Sverige och är förhållandevis väletablerade, säger Martin Klinthäll. Vi vet också sedan tidigare att det här är en grupp med stor andel egna företagare och starka etniska nätverk.
Forskarna delade upp den turkiska gruppen i tre med olika etniska tillhörigheter; assyrier/syrianer, etniska turkar, och kurder. På flera punkter skiljer de sig också åt, starka etniska nätverk spelar exempelvis störst roll för de förstnämnda.
- Olikheterna är stora, något som inte alls fångas av en statistisk indelning efter nationalitet, konstaterar Susanne Urban.
På frågan om vilken bakgrund deras bästa vänner har skiljer sig grupperna också markant. Bland syrianerna har 85 procent av de närmaste vännerna en utländsk bakgrund, bland svenskarna bara 17 procent.
- Deras sociala liv ser helt annorlunda ut, trots att de bor på samma ställe.
Omständigheterna för olika invandrargrupper varierar stort, understryker forskarna, både i det sändande och i mottagarlandet. Deras framtid i Sverige påverkas exempelvis av när de kom hit. Grundregeln består dock: Svenskar anställer oftare svenskar, invandrare anställer oftare invandrare.
Kontakt Susanne Urban 011-363022, 0708-699336, susanne.urban@liu.se, Martin Klinthäll, 011-363360, martin.klinthall@liu.se
Anika Agebjörn, vetenskapsredaktör, 013-281334, 0709-791334 anika.agebjorn@liu.se