Så bidrar studier i svenska till migranters inkludering

Det finns en stark vilja hos migranter i Sverige att inkluderas i samhället, de betraktar språket som ”nyckeln” till inkludering och utbildningsinsatserna ses som viktiga för att lära sig svenska, men också för att få stöd och hjälp i vardagen. Det visar forskning från Linköpings universitet.

Den nyutgivna boken Utbildning i migrationens tid – viljor, organisering och villkor för inkludering bygger på resultaten i ett forskningsprogram vars syfte är att förstå om, och i så fall på vilket sätt, migranters studier i svenska språket bidrar till inkludering.

Boken visar att det finns höga ambitioner hos migranter i Sverige att lära sig språket och att inkluderas i samhället. 

– Migranterna – oavsett bakgrund – har höga ambitioner att lära sig svenska, skaffa ett jobb och att bidra till samhället. Men så låter det inte riktigt i den offentliga debatt som förs. Den tar fasta på att migranter inte vill inkluderas eller lära sig språket, säger Magnus Dahlstedt, professor i socialt arbete vid Linköpings universitet. Han är tillsammans med professor Andreas Fejes en av redaktörerna för boken.

Resultatet visar att migranterna anser det nödvändigt att behärska svenska för att bli en del av samhället. Både studerande och lärare trycker på språkstudierna som viktiga och beskriver språkets betydelse i termer av ”nyckel” och ”vägen in”. Den här metaforen används också flitigt i den politiska debatten. Det är både problematiskt och förenklat, menar forskarna.

– Det är klart att språket är viktigt, men den här metaforiken lägger över ansvaret för inkludering på migranten. Du måste lära dig språket för att bli en del av samhället, det är villkoret för att få ”nyckeln”. I den här metaforiken glömmer vi lätt bort att alla har väldigt olika förutsättningar att lära sig svenska, säger Magnus Dahlstedt.

Resultatet bygger på intervjuer med lärare, verksamhetsledare, rektorer och 174 studerande. De studerande går antingen på svenska för invandrare, språkintroduktionsprogrammet inom gymnasieskolan och på folkhögskolan eller studieförbundens verksamhet med Svenska från dag 1. 

Migranternas berättelser visar också att förväntningarna på språkkunskaper ibland gör att de utesluts från vissa sociala gemenskaper, som egentligen skulle kunna underlätta deras språkinlärning. Flera intervjuade menar att de dragit sig för att söka jobb och träffa svensktalande personer, eller har uteslutits från vissa sammanhang, då deras svenska inte ansetts tillräckligt bra.

–  Inkludering är någonting som hela samhället behöver vara engagerat i, men idag tar migranterna själva och utbildningsverksamheterna ett väldigt stort ansvar, säger Andreas Fejes, professor i vuxenpedagogik vid Linköpings universitet.

Boken pekar också på den centrala gemenskap som utbildningarna utgör för de här studenterna. Både lärare och studerande menar att utbildningen fungerar som mer än studier i svenska. Studieförbundet ABF:s verksamhet beskrivs till exempel som ett ”hem”, och cirkelledarna som engagerade och betydelsefulla. Utbildningen handlar om lärande, men också om erkännande, lyssnande, meningsfullhet, kontinuitet och socialt stöd.

Boken vänder sig till blivande och yrkesverksamma lärare samt andra med intresse för frågor om utbildning för och inkludering av migranter.

Boken:
Utbildning i migrationens tid – viljor, organisering och villkor för inkludering. Andreas Fejes, Magnus Dahlstedt (red.). Studentlitteratur, 2021.

Forskningsprojektet som boken bygger på:
Studien är den första av tre i ett större forskningsprogram om hur vuxnas och unga vuxnas studier i svenska språket bidrar till inkludering. I de två efterföljande studierna görs uppföljningsintervjuer tre och sex år senare. 

Den första studien är finansierad bland annat av ABF, Bildningsförbundet Östergötland, Centrum för kommunstrategiska studier (CKS), Linköpings kommun, Länsstyrelsen i Östergötland, Norrköpings kommun och Sensus.  

Läs mer om forskningsprojektet här 

Therese Ekstrand Amaya
Forskningsinformation samhällsvetenskap, humaniora och utbildningsvetenskap
013-28 22 51
therese.ekstrand.amaya@liu.se

Vill du ha mer nyheter från Linköpings universitet? Genom nyhetsbrevet "Forskning och samhälle - nyheter från Linköpings universitet" får du ta del av det senaste inom forskning och samverkan vid Linköpings universitet. Prenumerera här


Taggar:

Prenumerera

Media

Media

Snabbfakta

Det finns en stark vilja hos migranter i Sverige att inkluderas i samhället, de betraktar språket som ”nyckeln” till inkludering och utbildningsinsatserna ses som viktiga för att lära sig svenska, men också för att få stöd och hjälp i vardagen. Det visar forskning från Linköpings universitet.
Twittra det här

Citat

Inkludering är någonting som hela samhället behöver vara engagerat i, men idag tar migranterna själva och utbildningsverksamheterna ett väldigt stort ansvar.
Andreas Fejes, professor vid Linköpings universitet.