Säker metod upptäcker självmordsbenägen
En enkel mätning av svettkörtelaktiviteten hos deprimerade personer kan med upp till 97 procents säkerhet avslöja om en person är självmordsbenägen. Nu fastslår ytterligare en stor klinisk studie sambandet.
Blodtryck, blodgenomströmning och aktivitet i svettkörtlarna i fingrarna kan avslöja om en person är självmordsbenägen.
– Resultaten är så starka att jag själv är förbluffad, säger docent Lars-Håkan Thorell, docent i experimentell psykiatri vid Linköpings universitet, en av forskarna bakom studien.
– Vi kan på ett mycket säkert sätt fastställa huruvida en person löper risk att begå självmord vilket kan revolutionera arbetet med självmordsprevention.
I en svensk-tysk studie, som publiceras i Journal of Psychiatric Research, har 783 tyska, inneliggande deprimerade patienter undersökts för så kallad hyporeaktivitet – minskad förmåga att reagera på olika intryck. En självmordsbenägen deprimerad person reagerar annorlunda på förändringar i omgivningen jämfört med en frisk person.
Resultatet bekräftar tidigare forskning som visat att det finns ett starkt samband mellan hypopreaktivitet och självmord hos deprimerade.
Hyporeaktiviteten har visats förekomma i upp till 97 procent av deprimerade som senare tagit sitt liv. Bland deprimerade patienter som inte varit hyporeaktiva är det endast 2 procent som tagit sitt liv.
Men den nya studien visar också att det inte finns något samband mellan depressionens djup och hyporeaktivitet.
– Det indikerar att en viss procent även av normalbefolkningen kan ha den här neuropsykologiska dysfunktionen i hjärnan. Alla som bär på den är inte självmordsbenägna – men däremot har nästan alla självmordsbenägna deprimerade den, säger Lars-Håkan Thorell.
Hyporeaktivitet var vanligast bland de bipolära patienterna i studien, av 126 patienter var 80,2 procent drabbade, jämfört med 67,3 procent av de deprimerade patienterna och 58,5 procent av dem med andra diagnoser. Studien visar också att personer med återkommande depressionen löper risk att bli hyporeaktiva någon gång i livet.
– Förmodligen är det så att vissa nervceller i hippocampus tar skada av depressioner och negativ stress.
Hyporeaktivitet kan mätas genom att testpersonen får lyssna på ett mönster av toner, samtidigt som kroppens reaktioner mäts genom sensorer på fingrarna. Första gången en ton hörs reagerar så gott som alla människor, det är en generell orienteringsreaktion som sker automatiskt. Men när tonen återkommer avtar reaktionen snabbt hos vissa människor, de hyporeaktiva.
– En deprimerad person har en biologisk oförmåga att bry sig om omgivningen, medan en frisk person fortsätter att reagera, säger Lars-Håkan Thorell.
Lars-Håkan Thorell ska nu vi avknoppningsföretaget Emotra utföra en studie i ett 15-tal länder tillsammans med sina medförfattare, bland andra Manfred Wolfersdorf, professor i psykiatri och chef för stadskliniken i Bayreuth samt psykiatriprofessorn Wolfgang Kaschka.
Artikel: Electrodermal hyporeactivity as a trait marker for suicidal propensity in uni- and bipolar depression. L.H. Thorell, M. Wolfersdorf, R. Straub, J. Steyer, S. Hodgkinson, W.P. Kaschka, M. Jandl. Journal of Psychiatric Research 19 september 2013.
Kontakt: Lars-Håkan Thorell, docent i experimentell psykiatri vid Linköpings universitet och forskningschef på Emotra AB. E-post: lars@emotra.se, tel. 0703 26 38 53.
Pressmeddelandet skickat av:
Sofia Ström Bernad, redaktör, Kommunikations- och marknadsavdelningen
Vill du ha mer nyheter från Linköpings universitet? Vårt elektroniska nyhetsbrev LiU-nytt-e kommer varje torsdag med alla nyhetsartiklar som publicerats på webben under den gångna veckan. Prenumerera här!
Taggar: