Skillnaderna i hjärtdödlighet har ökat mellan stadsdelar i Linköping och Norrköping
Trots att hjärtdödligheten generellt sjunkit sedan 1980-talet visar ny forskning från Linköpings universitet att skillnader mellan stadsdelar i Linköping och Norrköping blivit relativt sett större under 2000-talet än vad de var åren runt 1980, vilket kan kopplas till socioekonomiska faktorer.
Det visar Björn Grips avhandling ”Den ojämlika dödligheten - hjärtdödlighet och samhällsutveckling i två städer” som studerat skillnaderna i hjärt-kärldödlighet i Norrköping och Linköping. Särskild vikt har lagts vid att studera hur dessa skillnader förändrades över tid på vägen mot ett postindustriellt samhälle, från omkring 1950 till 2010, och hur samtidshistorien och dess effekter på städerna kan vara en delförklaring till förändringarna.
För tidig död följer ett tydligt socio-ekonomiskt mönster. Stadsdelar där befolkningen har haft förhållandevis sämre sociala och ekonomiska villkor har också en långsammare minskning av hjärtdödligheten än i mera välbärgade stadsdelar. Skillnaderna i dödlighet mellan de undersökta stadsdelarna var under 2000-talet större i Linköping än i Norrköping, i motsats till perioden 1976-1985 då förhållandena var de omvända.
Mer utbredd segregering i Linköping idag
Studien visade också att segregeringen mellan de undersökta stadsdelarna i Linköping, tjänstemannastaden, har gått längre än i de undersökta stadsdelarna i arbetarstaden Norrköping. Befolkningssammansättningen i stadsdelarna har förändrats betydligt. Vissa stadsdelar har gentrifierats med en förhållandevis snabb minskning av dödligheten som följd, medan andra etnifierats och proletariserats och då har dödligheten minskat långsammare relativt de övriga stadsdelarna. Ökad segregering har således medfört större skillnader mellan stadsdelarna när det gäller hjärtdödlighet.
Högre dödlighet i Norrköping
Avhandlingen visar också att dödligheten i hjärt-kärlsjukdom i åldersgruppen 50-74 år har varit betydligt högre i Norrköping än i grannstaden under den undersökta tidsperioden. Siffrorna för Norrköping låg kraftigt över riksgenomsnittet. Linköpings dödlighet för åldersgruppen låg i allmänhet, oavsett kön, under riksgenomsnittet, undantaget är kvinnor under åren 2002-2006, då siffrorna nådde det nationella genomsnittet.
På 1970-talet närmar sig städerna varandra
Det finns dock en tidsperiod som sticker ut: 1970-talet då skillnaderna i hjärtdödlighet var påtagligt mindre. Det är oväntat med tanke på att det är årtiondet efter det att arbetarstadens dominerande industri, textilbranschen, hade utplånats. Det var också överraskande att dödligheten, särskilt för män, fortsatte att öka i Linköping under detta årtionde samtidigt som siffrorna vände nedåt i grannstaden.
Det är inte orimligt att anta att avvecklingen av den ohälsosamma och påtagligt kvinnliga textilindustrin i Norrköping under 1960-talet ledde till förbättrade levnadsförhållanden, inte minst för kvinnorna i Norrköping och att detta fick positiva konsekvenser i form av lägre antal för tidigt avlidna under 1970-talet. I Linköping kan stress och oro för jobben under samma årtionde haft konsekvenser i form av fortsatt ökning av för tidigt avlidna män. Ökningen av dödligheten bröts ungefär ett decennium senare i Linköping.
Hjärtdödligheten är fortfarande den vanligaste dödsorsaken, men har minskat sedan 1980-talet, framförallt på grund av stora medicinska framsteg men också genom att få ner antalet rökare, inte minst genom rökavvänjningskampanjer och kraftigt höjd tobaksskatt. Men Norrköping hade en långsammare nedgång av hjärtdödligheten under 1990- och 2000-talen jämfört med grannstaden, framför allt genom en allt tyngre problematik med arbetslöshet, social och ekonomisk utsatthet. Den snabba strukturomvandlingen i Linköping medförde däremot expansion och en påtaglig inflyttning av nya kategorier välutbildade människor, vilket också sannolikt bidrog till att dödssiffrorna sjönk allt snabbare.
Kontaktuppgifter:
Björn Grip, bjorn.grip@liu.se, 070-540 95 79
Läs mer:
Avhandlingen i fulltext: Den ojämlika dödligheten - hjärtdödlighet och samhällsutveckling i två städer
Artikel: Bra hjärtvård kräver läkarkontinuitet på vårdcentralerna (06 november 2015)
Rapport: CKS-rapporten 2015:4 Vårdcentralen och det ömtåliga hjärtat
Pressmeddelandet skickat av:
Anna Valentinsson
Kommunikatör, Linköpings universitet
www.liu.se
013-28 46 86, anna.valentinsson@liu.se
Taggar: