Skolor i glesbygd – så kan de räddas

Åldrande befolkningar och få barn tvingar kommuner att lägga ner skolor i glesbygd. Med en annan modell än den traditionellt ekonomiska skulle outnyttjade resurser, som tid för obetalt arbete, kunna vägas in och leda till andra politiska beslut, argumenterar en statsvetare vid Linköpings universitet.

Ydre kommun i södra Östergötland beslutade 2008 att lägga ner två av sina fyra kommunala skolor. Att fortsätta driva alla fyra var för dyrt med ett sviktande elevunderlag. Föräldrarna i den ena skolan ansökte då om att få starta en friskola. Med hjälp av sitt eget obetalda arbete skulle de kunna driva en skola billigare än kommunen, var kalkylen. Då kommunen avrådde avslog dock Skolverket denna ansökan.

Elin Wihlborg, professor i statsvetenskap vid Linköpings universitet, tar det här skeendet till utgångspunkt för en analys av förhållandet mellan tid och pengar, mellan betalt och obetalt arbete. Analysen presenteras i en artikel som hon skrivit tillsammans med geografen Per Assmo.

Föräldrarnas obetalda tid är en resurs som kommunen inte kan tillgodoräkna sig med den ekonomiska modell som dominerar idag, konstaterar hon. Trots att även kommunen långsiktigt skulle vinna på att behålla skolan är den fångad i ett kortsiktigt perspektiv på när en verksamhet är ”lönsam”.

- I den modell som anses vara ekonomiskt hållbar i vår globaliserade värld komprimeras tiden medan rummet sträcks ut, säger Elin Wihlborg. Varor produceras och skickas över hela jorden, men det måste gå fort.

I en ekologiskt hållbar modell är det tvärtom, fortsätter hon: Där är processer utdragna över tid och komprimerade i rum. Produktionen sker lokalt, men den får ta längre tid.

- Här krockar två principer, den ekonomiska och den ekologiska hållbarheten.

Den offentliga sektorn i Sverige har anammat en företagsekonomisk modell där kostnadseffektivitet är det avgörande kriteriet för verksamheten. Att lägga ner en skola när elevunderlaget sviktar blir då helt logiskt. Att barn måste börja pendla, att skolresultaten riskerar försämras, att utflyttningen kanske accelereras och annan service också försvinner, det är konsekvenser som kommunen inte kan ta hänsyn till, skriver Wihlborg och Assmo. De mer hållbara och långsiktiga perspektiven finns inte med i kalkylen.

Som utgångspunkt för analysen har de geografen Torsten Hägerstrands klassiska tidsgeografiska modell, som han för övrigt konstruerade utifrån sina fältstudier i just Ydre på 1950-talet.

- Hur människor använder sin obetalda tid är något som vi inte får syn på i en strikt ekonomisk analys, säger Elin Wihlborg. Men analysen blir missvisande om produktiva aktiviteter inte syns, bara för att de är obetalda.

Med en tidsgeografisk analys kan obetalda aktiviteter lyftas fram och värdesättas. En modell för detta behövs om ett hållbart samhälle ska kunna bli verklighet, säger Elin Wihlborg.

Länk till artikeln : ”Public Services Choices When There Are No Alternatives? – A Paradox of New Public Management in Rural Areas”. 

Kontakt Elin Wihlborg 013-281578, elin.wihlborg@liu.se, Per Assmo 013-28 44 64 alt 0708-34 11 69, per.assmo@hv.se

Anika Agebjörn, vetenskapsredaktör, 013-281334, 0709-791334 anika.agebjorn@liu.se

Vill du ha mer nyheter från Linköpings universitet? Vårt elektroniska nyhetsbrev LiU-nytt-e kommer varje torsdag med alla nyhetsartiklar som publicerats på webben under den gångna veckan. Prenumerera här!