Svår covid-19 ger negativa effekter på immunförsvaret som varar i minst ett halvår
Hos patienter som vårdades på sjukhus för allvarlig covid-19 i början av pandemin var immunceller fortfarande negativt påverkade ett halvår senare. En ny studie, som gjorts av forskare vid Linköpings universitet, pekar på att infektion med sars-cov-2 kan lämna påtagliga spår långt efter att man tillfrisknat.
– Vi ser att den negativa effekten på immunsystemet är kvar under lång tid efter en svår covid-19-infektion. Immunsystemet påverkas förstås kraftigt när man blir så sjuk i covid-19 att man behöver sjukhusvård, men vi hade inte förväntat oss att effekterna fortfarande skulle finnas kvar 7–8 månader senare, säger Francis Hopkins, postdoktor vid Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper vid Linköpings universitet.
När immunförsvaret börjar bekämpa sars-cov-2 är flera olika immunceller viktiga. En typ av vita blodkroppar, B-celler, bildar antikroppar som känner igen och binder till specifika delar av viruset, medan olika typer av T-celler hjälps åt med att döda infekterade celler. I den aktuella studien har forskare vid Linköpings universitet undersökt om en allvarlig covid-19-infektion lämnar varaktiga spår på kroppens immunceller.
I studien, som publicerats i tidskriften Frontiers in Immunology, deltog 46 patienter med covid-19 som vårdades på Vrinnevisjukhuset i Norrköping och 31 friska kontrollpersoner. Forskarna har analyserat blodprover som tagits på patienterna vid tidpunkten för inläggning på sjukhus, samt två veckor, sex veckor och 6–8 månader efter sjukhusinläggning. Forskarna har undersökt egenskaper hos patienternas virusspecifika T-celler men också om sjukdomen hade påverkan på T-celler i allmänhet.
– Vi ser en intressant blandning av effekter på T-cellerna i immunförsvaret, där en del av T-cellerna fortfarande är aktiverade efter så lång tid. Andra T-celler däremot är uttröttade och fungerar inte normalt, på sätt som vi annars ser hos patienter med hiv, det vill säga med kronisk virusinfektion. Frågan är: varför är de här effekterna kvar så länge? säger Marie Larsson, professor i virologi vid Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper vid Linköpings universitet, som har lett studien.
I början av covid-19-pandemin hjälpte forskarna vid universitetet till med att utveckla tester som sjukvården sedan kunde använda för att analysera patientprover. Tidigt under pandemin var det okänt om olika personers immunförsvar hade olika stark förmåga att bilda antikroppar och om detta i så fall kunde påverka hur svårt sjuka de blev. Men i den aktuella studien hade alla patienterna utvecklat antikroppar mot viruset inom två till tre veckor efter de första symtomen, vilket överensstämmer med vad som har visats i flera tidigare studier.
– Vi ser att alla patienter i vår studie utvecklade antikroppar mot sars-cov-2. Nivåerna av antikroppar började gå ner efter sex månader, säger Melissa Govender, postdoktor i forskargruppen.
Studien har fått finansiellt stöd av SciLifeLab/KAW COVID-19, Vetenskapsrådet och ALF-medel från Region Östergötland och Linköpings universitet.
Artikeln: T cell perturbations persist for at least 6 months following hospitalization for COVID-19, Melissa Govender, Francis Hopkins, Robin Göransson, Cecilia Svanberg, Esaki Shankar, Maria Hjorth, Åsa Nilsdotter-Augustinsson, Johanna Sjöwall, Sofia Nyström och Marie Larsson, (2022), Frontiers in Immunology, publicerad online 8 augusti 2022, DOI:10.3389/fimmu.2022.931039
För mer information, kontakta:
Marie Larsson, professor, marie.larsson@liu.se, 013-28 29 87
Högupplösta pressbilder på forskarna kan laddas ner från LiU:s mediabank.
Pressmeddelandet skickat av:
Karin Söderlund Leifler
Vetenskapsredaktör, Linköpings universitet
www.liu.se
013-281395 eller 073-4170159
karin.soderlund.leifler@liu.se
Vill du ha mer nyheter från Linköpings universitet? Genom nyhetsbrevet "Forskning och samhälle - nyheter från Linköpings universitet" får du ta del av det senaste inom forskning och samverkan vid Linköpings universitet. Prenumerera här
Taggar:
