Svenskhet under lupp i ny bok

I Sverige måste man vara vit för att bli betraktad som svensk. Samtidigt förnekar de flesta svenskar att ras spelar roll i Sverige. Det menar författarna till en ny bok där uppkomsten och utvecklingen av den svenska vitheten står i centrum.

Den nyutgivna boken Vit melankoli. En analys av en nation i kris tecknar historien av ett land som gått från rasbiologiskt tänkande, till en generös invandrings- och flyktingpolitik, och från det till och nu upprätta gränskontroller för att stänga flyktingar ute. Författarna Catrin Lundström, Linköpings universitet, och Tobias Hübinette, Karlstads universitet, ger en historisk bakgrund till den svenska vitheten och det samtida politiska landskapet genom att belysa vad som ryms i kategorin ”svensk”.

– Det räcker inte med att studera den senaste tidens politiska och demografiska utvecklingen för att förstå dagens Sverige. Det är nödvändigt att gräva djupare i samtidshistorien och vi gör det genom att lyfta den svenska vitheten från 1900-talet och framåt, säger Catrin Lundström, docent i sociologi, vid Institutet för forskning om migration, etnicitet och samhälle (REMESO) vid Linköpings universitet.

Hon har länge forskat om vithet i förhållande till svenskhet, hur vithet formuleras i Sverige och utomlands, och vilka som inkluderas eller exkluderas ur den. 

Att diskutera vithet, och ras i synnerhet, är i laddat i Sverige. Men Catrin Lundström menar att om vi inte gör det så missar vi hur vitheten formar oss och vårt samhälle. För det är tanken om att svenskar är vita som gör att vissa människor, som bott hela sina liv i Sverige, ändå inte betraktas som svenska.

Vit melankoli

Genom att dela in vithetens historia i tre olika faser beskriver forskarna hur föreställningen om vithet har format och påverkat Sverige i grunden. I den första fasen, 1905–1968, var det rasbiologiska tänkandet allmänt accepterat och de som ansågs mindervärdiga kunde steriliseras. I den andra fasen, 1968–2001, förverkligades det goda folkhemssverige där tankar om solidaritet och jämställdhet styrde. 

I den tredje fasen, som vi lever i nu, har vi lämnat såväl den vita homogeniteten som solidariteten bakom oss. I denna verklighet städar invandrade kvinnor vita kvinnors hem, för att de ska kunna leva ett jämställt liv, samtidigt som inkomstklyftorna ökar och icke-vita förknippas med segregation och fattigdom.

I Sverige saknas i stor utsträckning forskning kring betydelsen av ras, svenskhet och vithet, menar Catrin Lundström. Många studier fokuserar istället på migrationsaspekten, språk och religion för att förklara varför icke-vita invånare är så marginaliserade i Sverige.

Boken bygger på det teoretiska ramverk som Catrin Lundström och Tobias Hübinette lade grunden till för tio år sedan i samband med Sverigedemokraternas inträde i riksdagen och som de utvecklat sedan dess. Vit melankoli syftar på sorgen över både det homogena land och de goda ideal som gått förlorade. Kopplat till detta är också den moraliska överlägsenhet som hör ihop med att Sverige och svenskar gärna anser sig vara lite bättre än andra länder och folk på jämlikhet och solidaritet.

– För att förstå Sverige av idag måste vi göra vitheten synlig och se de paradoxer som omgärdar den. Vår analys av vitheten förklarar både den generösa migrationspolitik som tidigare kännetecknat Sverige och den nu aktuella vändningen, säger Catrin Lundström. 

Boken:
Vit melankoli. En analys av en nation i kris. Av Catrin Lundström och Tobias Hübinette, utgiven av Makadam förlag (2020).

Kontakt:
Catrin Lundström, catrin.lundstrom@liu.se, tel: 011-36 34 35

Pressmeddelandet skickat av:
Therese Ekstrand Amaya
Vetenskapsredaktör, Linköpings universitet
www.liu.se
013-282251 eller 073-2701814
therese.ekstrand.amaya@liu.se

Vill du ha mer nyheter från Linköpings universitet? Vårt elektroniska nyhetsbrev LiU-nytt-e kommer varje vecka med alla nyhetsartiklar som publicerats på webben under den gångna veckan. Prenumerera här!