Tjejer med självskadebeteende påverkas starkare av sociala medier
Unga tjejer med självskadebeteende upplever i en simulering av sociala medier att de får mer negativ feedback än de faktiskt får. De tar också ogilla-markeringar hårdare. Det visar Irene Perini, forskare vid Center for Social and Affective Neuroscience, CSAN, Linköpings universitet, i en nyligen publicerad vetenskaplig artikel.
Irene Perini har tidigare studerat vad som händer i tonåringars hjärnor när de använder sociala medier. Hon fann, med hjälp av bilder tagna i magnetkamera, att en förväntan på bekräftelse sätter igång processer i hjärnan. Framför allt aktiveras de delar av hjärnan som riktar vår uppmärksamhet mot det som är mest relevant för oss, kallat salience network.
– När vi lägger ut en bild eller ett inlägg på sociala medier så registrerar hjärnan en förväntan att bli bedömd, att få bekräftelse, som något viktigt för oss, förklarar Irene Perini.
För att fördjupa forskningen har hon nu jämfört en grupp friska tonåringar, 27 personer, med lika många tjejer med självskadebeteende - vilket betyder att de skär sig i armarna eller orsakar sig själva andra fysiska skador, utan att syftet är självmord. Projektet är ett samarbete med bland andra Maria Zetterqvist, klinisk psykolog och forskare vid CSAN, som arbetar med ungdomar med självskadebeteende.
– Vi vet att goda sociala interaktioner är särskilt viktiga under tonåren och vi vet också att det finns en koppling mellan social stress och självskadebeteende hos ungdomar. Känslan att inte duga, få kritik och känna sig avvisad i sociala sammanhang ligger ofta bakom självskadebeteenden, berättar Irene Perini.
För testet har hon använt ett online-spel som efterliknar den interaktion ungdomar har med varandra i sociala medier. I spelet får de ta ställning till om de gillar sina medspelare och de blir också själva bedömda. Hur de än interagerar får de i spelet exakt lika många tummen upp som tummen ner.
När det gällde aktiveringen av relevans-nätverket, the salience network, visade försöken ingen skillnad mellan de två grupperna. Men i samband med testet fick de också svara på ett antal frågor: Hur ofta fick du tummen ner? Hur kändes det? Gillade du personen du spelade med? Gillar du ditt eget ansikte (din selfie)? Här blev skillnaderna signifikanta.
De tjejer som har ett självskadebeteende tror att de fått tummen ner betydligt fler gånger än de fått och den negativa feedbacken påverkar dem också starkare än kontrollgruppen. De gillar i lägre grad sin motspelare och de gillar inte heller sin egen bild i samma utsträckning som kontrollgruppen, visar forskningen.
– Även den friska kontrollgruppen påverkas av negativ feedback på sociala medier, men för tjejer med självskadebeteende är den påverkan ännu starkare, säger Irene Perini.
Genom fördjupade analyser av bilderna från magnetkameran (fMRI) har hon också visat att hos gruppen med självskadebeteende aktiveras även en annan del av hjärnan vid förväntan, den del som brukar kopplas till känslor och reflektion.
– Men som med all forskning som grundar sig på bilder tagna i magnetkamera måste vi vara försiktiga med långtgående tolkningar, speciellt innan resultaten kan upprepas i andra studier, säger hon.
Men hon hoppas samtidigt att resultatet av hennes och kollegornas arbete ska hjälpa terapeuter att komma framåt när de nu vet att det finns ett negativt bias - att patienterna tolkar situationen värre än den är.
Ska de rekommendera en viss försiktighet med sociala medier?
– Det vore nog bra att föräldrar och terapeuter informerar ungdomarna om att de har en större känslighet och att de övertolkar det negativa, svarar Irene Perini.
Artikeln är publicerad i EClinical Medicine, en nystartad vetenskaplig on-line tidskrift, publicerad av The Lancet.
Brain-based classification of negative social bias in adolescents with nonsuicidal self-injury: Findings from simulated online social interaction, Irene Perini, Per A Gustafsson, J Paul Hamilton, R Kämpe, Leah M Mayo, Markus Heilig och Maria Zetterqvist, Center for Social and Affective Neuroscience, Linköpings universitet samt Region Östergötland, EClinical Medicine 2019, DOI 10.1016/j.eclinm.2019.06.016
Kontakt: Irene Perini, irene.perini@liu.se 070 720 82 36
Läs mer på LiU:s forskningswebb:
Det tar kognitiva resurser att vara online https://liu.se/nyhet/sa-paverkas-ungdomars-hjarnor-av-sociala-medier
Pressmeddelandet skickat av Monica Westman, Vetenskapsredaktör, Linköpings universitet
www.liu.se 013-28 68 39, monica.westman@liu.se
Taggar: