Var tredje inom cheerleading vittnar om psykologiska övergrepp

Av nuvarande och tidigare idrottare inom cheerleading uppger 29 procent att de utsatts för psykologiska övergrepp i sin sport. Det framgår av en ny studie från Linköpings universitet. Undersökningen visar att missnöje med ledarskap, skador, hög press och dålig stämning i laget är stora anledningar till att aktiva slutar.

– Det liknar vad vi ser internationellt inom andra sporter: att det främst är psykologiska övergrepp som sticker ut, säger Carolina Lundqvist, docent inom psykologi och idrottsvetenskap och legitimerad psykoterapeut vid Institutionen för beteendevetenskap, Linköpings universitet.

I en enkät har 211 aktiva och 73 före detta tävlingsaktiva från 15 år och uppåt svarat på frågor om psykologiska, fysiska och sexuella övergrepp inom sporten, men också om sin egen hälsa. Så vitt känt är det första gången i världen en undersökning av det här slaget görs på just cheerleading. Studien har finansierats av Svenska Cheerleadingförbundet och publiceras i Journal of Sports Sciences. 

I Sverige växer cheerleading snabbt. Det finns cirka 18 000 utövare, många är barn och ungdomar.  

– Men vi har problem med att aktiva slutar i gymnasieåldern. Vi ville utreda varför och få till en förändring, säger Cheerleadingförbundets generalsekreterare, Katarina Eriksson.

Vanligast var alltså upplevelser av psykologiska övergrepp. Det kan handla om att bli utfrusen ur gemenskapen, förminskas eller nedvärderas, att man manipuleras eller upplever hot. Hur allvarliga övergreppen upplevdes vara mättes inte i den här studien. 

Näst vanligast var att idrottare upplevt brist på stöd när någon person i ansvarsposition känt till trakasserier eller övergrepp utan att vidta åtgärder. Cirka 5 procent av de aktiva och 27 procent av de före detta aktiva uppgav att de varit med om det. 

Konsekvensen kan bli att utövaren slutar i förtid. Drygt 35 procent av de före detta aktiva angav att de slutat på grund av tränarnas ledarskap och 34 procent angav skador. 27 procent angav hög press som orsak och 22 procent dålig sammanhållning och stämning i laget.

Tidigare forskning visar att det ofta är först efter karriären som idrottare berättar om olika former av övergrepp. Det kan bero på att attityder och beteenden normaliseras i idrottsmiljön och att man först efteråt inser vad man faktiskt varit med om, menar Carolina Lundqvist. Den aktiva kan också vara orolig för att bli ännu mer utsatt om den slår larm om övergrepp.

Studiens resultat pekar på vikten av att utbilda ledare på alla nivåer och aktivt jobba med insatser som säkerställer att idrottsmiljöer är trygga, hälsosamma och utvecklande. 

– Det som jag tror hindrar är gamla normer och en inställning som sätter prestation före hälsa, säger Carolina Lundqvist.
Hon hoppas att fler inom svensk idrott ska göra som Cheerleadingförbundet: låta granska sig själva för att kunna förebygga, åtgärda och utvecklas framåt. 

Cheerleadingförbundet har nu påbörjat arbetet med att ta fram utbildningar för tränare och redan finns en ny uppförandekod för ledarna. Eftersom många i studien angav skador som en orsak till att man slutat vill förbundet öka tränares kunskap om hur träning kan bedrivas för att förebygga skador.

– Det är rent krasst så att om man vill vara relevant för nya generationer och dessutom uppfylla det som idrotten faktiskt ska stå för, då måste förändringar göras, säger Katarina Eriksson på Svenska Cheerleadingförbundet.

Enkäten gick ut till cirka 800 aktiva eller före detta aktiva hösten 2023. Svarsfrekvensen var drygt 35 procent.

Kontakt:

Carolina Lundqvist, universitetslektor, docent i idrottsvetenskap och psykologi: 072-238 00 18; 013-28 13 34; carolina.lundqvist@liu.se ;  Katarina Eriksson, generalsekreterare Cheerleadingförbundet: 079-304 16 82, gs@cheerleading.se

Artikeln: Prevalence of Harassment, Abuse, and Mental Health among Current and Retired Senior Swedish Cheerleaders, C Lundqvist, Journal of Sports Sciences, online 2024, doi:10.1080/02640414.2024.2405791