LKAB producerar apatit från gruvavfall i ny pilotanläggning i Malmberget

I ReeMAP-projektet utvecklar LKAB teknik för att förädla gruvavfall till mineralgödsel, sällsynta jordartsmetaller, fluor och gips. Det första steget är att i Malmfälten producera apatitkoncentrat, vilket man nu gör i en nyligen driftsatt pilotanläggning.

Leif Boström, direktör för Affärsområde Specialprodukter och VD för LKAB Minerals som driver utvecklingsprojektet inom LKAB berättar:
– Vi är nu igång med det första viktiga steget, att producera apatitkoncentrat. Vi behöver testa, verifiera och planera för denna produktion noggrant och metodiskt för att få rätt utbyte och kostnader. Dessutom planerar vi för en produktion som är energieffektiv och koldioxidfri vilket medför en del utmaningar, säger Leif Boström.

Pilotanläggningen är mobil och uppbyggd i containerplattformar för att enkelt kunna flytta inom och mellan LKAB:s verksamhetsorter i Kiruna och Malmberget. Tester med avfallssand från de bägge gruvorna görs under produktionskampanjer på de olika orterna. Just nu genomförs tester i Malmberget. Det handlar om flera steg där den centrala processen är flotation, där apatitmineralet flyter upp och skummas av. Denna process upprepas flera gånger för att få en produkt med rätt specifikation för att vidareförädlas med största möjliga utbyte i nästa steg.

Nästa steg är att med innovativ kemiteknik, som LKAB arbetar intensivt med att utveckla, förädla produkterna till mineralgödsel (fosfor) och sällsynta jordartsmetaller. Dessa är angivna av EU som kritiska råvaror på grund av vårt beroende av dem och avsaknad av inhemsk produktion. I processen kommer också stora mängder rent gips och fluor produceras. Men just nu är fokus på produktionen av apatit som är det nödvändiga första steget, Leif Boström berättar:

- Vi bedömer att en fullskalig produktion i Malmberget och Kiruna kommer producera ca 400 000 ton apatit årligen, i två verk som ytmässigt blir ungefär lika stora som våra andra processverk. När vi kan vara igång beror på teknikutvecklingen och projekteringen, men också på andra externa faktorer som miljötillstånd. Vårt mål är att så snabbt som möjligt komma igång med att återvinna vårt gruvavfall till kritiska råmaterial, avslutar Leif Boström.

 

Pressbilder:
Grafik, processbeskrivning, Grafik: Anders Humlebo/TT Nyhetsbyrån
Fotografier, flygbild och bilder från pilotanläggningen, Foto: Fredric Alm
Foto och grafik är fria att använda för redaktionell publicering om ReeMAP-projektet, ange Grafik/Foto och upphovsperson.

 

ReeMAP – återvinner gruvavfall till morgondagens resurser
Projektnamnet är sammansatt av två av huvudprodukterna som ska återvinnas från LKAB:s avfallssand, REE:er (rare earth elements/sällsynta jordartsmetaller) och MAP (en fosforsbaserad mineralgödselprodukt), som båda är identifierade som kritiska råmaterial.

Kontaktperson: David Högnelid, marknads- och kommunikationschef Division Specialprodukter, +46 920 381 72, david.hognelid@lkab.com

LKAB Minerals är en internationell industrimineralkoncern med en ledande position inom ett antal olika produktapplikationer. Vi utvecklar hållbara minerallösningar i partnerskap med våra kunder, med fokus på funktion och användbarhet i kundens processer. LKAB Minerals är ett helägt dotterbolag till LKAB som är en världsledande producent av förädlade järnmalmsprodukter för ståltillverkning och en betydande leverantör av industrimineraler.
Läs mer om LKAB Minerals, www.lkabminerals.com

Om oss

LKAB är en internationell högteknologisk gruv- och mineralkoncern som bryter och förädlar Norrbottens unika järnmalm för den globala stålmarknaden. Hållbarhet är kärnan i vår affärsidé och vår ambition är att vara ett av de mest innovativa, resurseffektiva och ansvarstagande företagen i branschen. Koncernen, som omsatte cirka 31 miljarder kronor 2019 och har cirka 4 300 anställda i 12 länder, rymmer även industrimineraler, borrsystem, tågtransporter, bergtjänster och fastighetsbolag. www.lkab.com

Prenumerera

Citat

Vi bedömer att en fullskalig produktion i Malmberget och Kiruna kommer producera ca 400 000 ton apatit årligen
Leif Boström