Tron på framtiden i norr ökar – men inte flyttviljan

Svenskarnas tro på framtiden i norra Sverige blir allt starkare. Varannan tror på en bättre utveckling i norr jämfört med landet i övrigt, vilket är en tydlig ökning från ifjol. Trots detta har flyttviljan i stort inte förändrats. I snitt var tredje svensk är öppen för att själv dra flyttlasset norrut, och störst är intresset hos unga. Under det gångna året har även skillnaden i flyttvilja mellan könen minskat. Det visar en ny undersökning som LKAB låtit Novus genomföra.

–  Kompetensfrågan är kanske den enskilt största utmaningen för den pågående gröna omställningen i norra Sverige. Här kommer under kommande år att skapas tiotusentals nya arbeten. Vår förmåga att få folk att flytta hit till de jobben är helt avgörande för oss, för regionen och för Sveriges framtida utveckling, säger Maria Reinholdsson, HR-direktör på LKAB.

Större optimism om framtiden i norra Sverige

På uppdrag av LKAB har undersökningsföretaget Novus genomfört en undersökning bland 1 000 svenskar om utvecklingen och en framtida tillvaro i norr. Resultaten visar att bilden av landets norra delar har blivit mer positiv: Hälften av svenskarna (50%) tror på en bättre utveckling i norra Sverige jämfört med resten av landet, vilket är en ökning från 41 procent för ett år sedan. 73 procent bedömer att befolkningen kommer att öka i regionen, vilket är en ökning med 10 procentenheter jämfört med för ett år sedan. Bara 18 procent tror på en sämre utveckling än för landet i övrigt, vilket är en minskning med 12 procentenheter.

Flyttviljan oförändrad - kvinnor mer positiva än tidigare

Jämfört med för ett år sedan har dock inte flyttviljan ökat: Fortsatt anger knappt var tredje svarande (30%) att de kan tänka sig eller överväga en flytt till Norrbotten. Störst är intresset bland unga, i gruppen studenter kan över hälften, 52 procent, minst överväga en flytt. Minst villiga att röra på sig är äldre sydsvenskar med god inkomst där drygt tre av fyra avvisar tanken på en flytt norrut. Kvinnor är fortfarande mer skeptiska än män till ett liv i norr, men skillnaderna minskar. Av svarande kvinnor uppger nu 28 procent att de åtminstone kan överväga en flytt, vilket är en ökning från 25 procent i fjol. Bland männen är 30 procent redo att röra på sig norrut.

Natur, boende, jobb och livskvalitet lockar – avstånd och kyla avskräcker

Det som lockar med en flytt till norra Sverige är närhet till natur (51%), prisvärt boende (40%), goda möjligheter att få arbete (32%) och högre livskvalitet. De faktorer som har ökat mest sedan senaste mätningen är jobben, fritiden, trevliga människor och närhet till natur. Däremot har hoppet om att hitta en billig bostad i norra Sverige minskat med fem procentenheter, vilket återspeglar den mycket starka prisutvecklingen på flera orter.

De starkaste skälen att inte flytta till Norrbotten är i turordning långa avstånd (51%), saknar relation till regionen (50%), och att det är mörkt och kallt (44%), vilket är i stort samma skäl som för ett år sedan. Den anledning att nobba flytt som ökat mest är ovilja att rycka upp barnen ur skolan (+6%).

Ökad kännedom om den gröna omställningen

Den intensiva debatten och medierapporteringen kring den gröna omställningen och industrisatsningarna i norr verkar ha gjort intryck bland svenskarna. Av de svarande uppger 60 procent att de har åtminstone en viss kännedom om utvecklingen, vilket är en ökning med fem procentenheter sedan förra året. De som uppger att de har en god kännedom är kvinnor (53%), yngre 18–29 år (52%), arbetare (51%) och studerande (50%).

– Undersökningen visar att fler har fått upp ögonen för möjligheterna och utvecklingen i vår region. Samtidigt återspeglar den utvecklingen på en glödhet arbetsmarknad med rekordhög sysselsättning, där efterfrågan på kvalificerad arbetskraft är långt större än antalet sökande. Många vet om att det finns bra jobb på orter som Gällivare, Kiruna och Luleå. Men det gör det även på andra håll i landet, säger Maria Reinholdsson. Hon beskriver kompetensförsörjningen som en avgörande framtidsutmaning för LKAB och bolagets verksamhetsorter:

– Omställningen innebär en rad utmaningar som handlar om att utveckla ny teknik, säkra nödvändiga tillstånd och att driva en hållbar verksamhet. Men kompetensutmaningen är en av de knivigaste. Konkurrensen är hård, och för att lyckas locka hit människor så måste vi jobba tillsammans och dra åt samma håll inom regionen. Vi måste kunna visa att vi inte bara kan erbjuda jobb utan även bra bostäder, infrastruktur, service och kultur i trygga och attraktiva samhällen. Möjligheten till ett bra liv, helt enkelt, säger Maria Reinholdsson.

Umeå, Luleå och Skellefteå i topp

Umeå (39%), Luleå (28%) och Skellefteå (18%) håller ställningarna som mest populära kommuner att flytta till i norra Sverige. Skellefteå har stärkt sin attraktionskraft mest sedan senaste undersökningen (+4%), samtidigt som Umeå har minskat något (-3%). Samtidigt uppger 38 procent att de inte vet vilken kommun de helst skulle flytta till. Övriga kommuner i undersökningen är Kiruna (8%), Boden (4%) och Gällivare (4%).

Undersökningen har genomförts av Novus på uppdrag av LKAB under perioden 12 -22 maj 2022. Resultatet bygger på 1012 svar från Novus slumpmässigt rekryterade och riksrepresentativa Sverigepanel i åldrarna 18–79 år. Resultatet är viktat mot SCB vad gäller kön, ålder, utbildning och geografi.

Utdrag ur undersökningen och fakta om rörlighet och arbetsmarknad i norr 2022 (resultat i parentes från förra årets undersökning):

En ny bild av Norrbotten och Västerbotten. Av samtliga svarande i undersökningen tror 50% (41%) att norra Sverige kommer att utvecklas bättre än övriga landet och bara 18% (30%) tror på en sämre utveckling. Mest optimistiska är gruppen pensionärer där 61% tror på en starkare utveckling.

Unga mest flyttbenägna. Även om de äldre har större tilltro till utvecklingen i norr är de unga redan idag mer öppna för flytt och 41% (42%) i gruppen 18–29 år kan tänka sig en flytt, jämfört med bara 25% (23%) i gruppen 50–64 år.

Könsskillnader minskar. Kvinnor är mer skeptiska än män till liv i norr, men skillnaderna minskar.  Av svarande kvinnor uppger 28% (25%) att de åtminstone kan överväga en flytt medan männen har blivit mer tveksamma 30% (38%) jämfört med förra året.

Natur, boende och jobb lockar - avstånd, mörker och kyla skrämmer. Närhet till naturen 51% (48%), prisvärt boende 40% (43%), bättre möjligheter att få arbete 32% (27%) och bättre balans i livet 23% (24%) lockar i norr. Avsaknad av relation till regionen 50% (50%), stora avstånd 51% (50%) i kombination med mörker och kyla 44% (43%) är de faktorer som avskräcker flest, följt av dåligt utbud av kultur, nöjen och restauranger 17% (18%). Andelen som anger ovilja att byta skola för sina barn som skäl att inte flytta har ökat till 19% (13%).

Skellefteå ökar starkt. Umeå toppar som flyttdestination trots ett litet tapp, 39% (42%) av de svarande skulle helst flytta till universitetsstaden i Västerbotten, Mest ökar Skellefteå 18% (14%), följt av Luleå 28% (27%), Kiruna 8% (8%), Boden 4% (3%) och Gällivare 4%  (4%).

Hållbarhet viktigt vid val av arbetsgivare. På frågan om det är viktigt att arbetsgivare bidrar till en hållbar utveckling i Sverige och/eller världen svarar 62 procent att det är mycket eller ganska viktigt. Bara 9 procent anger det som helt oviktigt.

Hållbarhet hjärtefråga till vänster. Valåret 2022 finns små skillnader mellan opposition (M, L, KD samt SD) och regeringsunderlaget (S, V, MP samt C) på frågor om framtidstro och flyttvilja kopplat till utvecklingen i norra Sverige. Däremot värderar väljarna till vänster hållbarhet högre och 13 procent anger möjligheten att bidra till en mer hållbar utveckling som skäl att flytta, jämfört med 4 procent bland oppositionens sympatisörer. Samma skillnad återfinns i svar på frågan om hur viktigt det är att den egna arbetsgivaren bidrar till en hållbar utveckling där 74 procent till vänster uppger det som minst ganska viktigt jämfört med 52 procent bland högersidans sympatisörer.

Om utvecklingen i norr

• De närmaste årtiondena planeras över 1000 miljard kronor att investeras i fossilfritt järn och stål, batterier till elbilar, vindkraft och gröna serverhallar i norra Sverige, enligt en uppskattning från Norrbottens handelskammare.
• Enbart LKAB planerar att investera uppemot 400 miljarder under de närmaste 25 åren i att skifta produktionen till koldioxidfri järnsvamp, samt utvinning av kritiska jordartsmetaller och fosfor till mineralgödsel ur dagens biprodukter från järnmalmsproduktionen. Sammantaget ska omställningen leda till sänkta utsläpp inom stålindustrin motsvarande hela Sveriges årliga utsläpp av växthusgaser.
• Regeringens särskilde samordnare Peter Larsson har spått en befolkningsökning på runt 100,000 under perioden för att möta industrin och de omgivande samhällenas behov.
• Bostadsbyggandet i batteristaden Skellefteå är högst i capita i Sverige, och arbetslösheten i tillväxtkommunerna i norr bland de lägsta i landet.

Kontakt: Anders Lindberg, Presschef LKAB, Tel: 46 (0)980 783 55. E-mail: anders.lindberg@lkab.com

LKAB är en internationell gruv- och mineralkoncern som erbjuder hållbara järnmalms-, mineral- och specialprodukter. Vi leder omställningen av järn- och stålindustrin och vår plan är att utveckla koldioxidfria processer och produkter fram till år 2045. Sedan 1890 har vi utvecklats genom unika innovationer och tekniklösningar och drivs framåt av mer än 4 500 medarbetare i 12 länder. LKAB-koncernen omsatte cirka 49 miljarder kronor år 2021. www.lkab.com