Svensk mat på julbordet – låt bönderna ta klimatansvar
Vill du känna gott klimatsamvete?
Välj svenska matvaror på julbordet i år.
Julen står för dörren och råden om vad man ska äta för att vara en bra världsmedborgare duggar tätt. Men vi kan lugna ner din oro, Sveriges bönder tar ansvar för både miljö och klimat när de producerar din mat.
Genom att välja svensk mat så kan du vara säker på att djuren har haft det bra och inte behandlats med antibiotika i onödan. Djuren spelar även viktig roll för miljön. Betande kor, får och getter håller landskapen öppna och ser till att bin, fjärilar, fåglar och andra smådjur och insekter har någonstans att bo. Och att sällsynta växter har någonstans att växa.
Djuren är även avgörande för ett kretsloppsjordbruk. Tack vare deras gödsel och möjlighet att äta fodervaror som inte är lämpliga för människor, kan vi producera mer mat på ett hållbart sätt som passar svenska klimatförhållanden.
Genom att välja svensk frukt, grönsaker, baljväxter och gryn kan du även vara säker på att de odlats med yttersta hänsyn till miljön. I Sverige använder vi minimalt med växtskyddsmedel och kan klappa oss på axeln för att vi faktiskt är bland de bästa på just det i hela världen.
Visste du förresten att svenska julblommor är helt klimatneutrala?
Förutom allt det här, bidrar det svenska jordbruket till jobb och skatteintäkter i hela landet och det håller landsbygden levande.
Så för en godare och mer hållbar jul – välj svensk mat på bordet och självklart en svensk gran som också gör klimatnytta genom att absorbera koldioxid från luften!
Visste du att:
…97 procent av de svenska julblommorna produceras i växthus uppvärmda av biogas.
Källa: LRF Trädgård
…Sveriges djuruppfödare använder minst antibiotika till sina djur i EU. Friska djur behöver inte medicin. Källa: EMA, European Medicines Agency
…vi använder väldigt lite växtskyddsmedel i Sverige. Faktum är att 97 procent av insekticiderna, 75 procent av herbiciderna och 88 procent av fungiciderna som används för att ta producera den mat vi äter, används i utländsk jordbruksproduktion.
Källa: PRINCE-rapporten
... utsläppen från svenskt nötkött är 25 procent lägre än medelproduktionen i EU och utsläppen från produktionen i EU är cirka 60 procent lägre än den globala medelproduktionen.
Källa: Tackling the Climate through Livestock, FAO och Lesschenrapporten
... världens utsläpp från köttproduktion skulle minska direkt med över 30 procent om produktionen skulle gå till som i Europa, enligt FN. Ännu mer om det skulle gå till som i Sverige.
Källa: FN
... 70 procent av växthusgasutsläppen från maten vi äter kommer från importerad mat.
Källa: Naturvårdsverket
... matsvinnet står för 8 procent av världens växthusgasutsläpp, att jämföra med jordbrukets 14,5 procent.
Källa: World resources institute
... det behövs fler betande djur för att klara riksdagens miljömål. Det har Naturvårdsverket fastställt.
... energiförbrukningen i växthusodlingen mer än halverats sedan början av 2000-talet samtidigt som användningen av fossila bränslen har minskat med mer än 80 %.
Källa: Jordbruksverket 2015:4.
... en svensk bonde kan ha både konventionell och ekologisk produktion samtidigt. De båda verksamheterna drar nytta av varandras innovationer.
Källa: LRF
... en ökad efterfrågan på gårdsnivå motsvarande 1 miljon kronor skapar 2,4 nya jobb.
Källa: Rapporten Det gröna näringslivet och dess betydelse för samhället.
För mer information, kontakta LRFs presstjänst, 08-787 57 77.
Fler pressmeddelanden finns på www.lrf.se/pressmeddelanden.
Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, är en intresse- och företagarorganisation för det gröna näringslivet med cirka 140 000 medlemmar. Gemensamt för flertalet av medlemmarna är att de har sin bas i jord, skog, trädgård och landsbygdens miljö. LRF är också en samlande organisation för lantbrukskooperativa företag, som exempelvis Arla och Lantmännen. LRFs medlemmar driver omkring 70 000 företag och LRF är därmed Sveriges största småföretagarorganisation. Totalt omsätter hela det gröna näringslivet, det vill säga jord- och skogsbruk, trädgård, fiske och vattenbruk samt livsmedels- och skogsindustrier, 143 miljarder kronor, vilket är 3,6 procent av landets BNP. Källa: SCB
Taggar: