Arbetslösa ungdomar riskerar en framtid som marginaliserade
Den som är arbetslös i unga år löper flera gånger större risk att vara marginaliserad även i framtiden. Det framgår av en ny avhandling som Anna Angelin lägger fram i dagarna vid Lunds universitet. Hon har studerat unga människors etableringsproblem på arbetsmarknaden under lågkonjunkturen på 90-talet och gjort en uppföljning av hur deras liv ser ut tio år senare.
Det visar sig att drygt var tionde person som är långvarigt arbetslös och/eller socialbidragsberoende i den tidiga 20-årsåldern även är det tio år senare. En person som är marginaliserad i 20-årsåldern löper 6-7 gånger större risk att också vara det senare i livet jämfört med en jämnårig som fått in en fot på arbetsmarknaden. - Det är oroväckande siffror med tanke på att dagens ungdomsarbetslöshet riskerar att bli högre än den var på 90-talet, säger Anna Angelin och påpekar att hennes statistik bara är beräknad på ungdomar som gått hela sin grundskoleutbildning i Sverige. Hade man räknat in utlandsfödda som kommit till Sverige efter 7 års ålder skulle siffrorna sett ännu värre ut. Anna Angelin baserar sin forskning på analys av olika register och enkätundersökningar. Hon har också intervjuat ett stort antal ungdomar som tio år efter 90-talskrisen fortfarande hade försörjningsproblem och är arbetslösa. Studierna visar tydligt att föräldrarnas utbildnings- och klassbakgrund spelar en stor roll för hur ungdomarna ska klara av att etablera sig på arbetsmarknaden. De unga vuxna som marginaliserats har sämre hälsa, sämre ekonomi och lägre utbildning än den jämnåriga normalpopulationen, ofta har de inte gått färdigt gymnasiet. I intervjuerna har det kommit fram att det som ungdomarna själva tycker är värst med att vara långtidsmarginaliserad är den skam och förnedring de känner inför situationen. - Det skiljer sig mot den relativt vanliga uppfattningen om att ungdomar tycker att det mer ok än vuxna att gå på socialbidrag, säger Anna Angelin. De som jag har intervjuat i den här situationen vill absolut jobba och de tycker att arbetslösheten är eländig. Ett annat stort problem är givetvis fattigdomen och den påfrestning som det innebär att under lång tid leva med begränsade resurser. Eftersom de här personerna ofta kommer från familjer som själva har dålig ekonomi så har de haft svårt att ta sig ur situationer som många andra ungdomar lättare kan fixa med hjälp hemifrån, som exempelvis pengar till körkort för att kunna ta ett visst jobb eller hjälp med en obetald hyra. Det gör att problemen ackumuleras och de får allt svårare att ta sig ur situationen. - De långtidsarbetslösa känner ofta en betydande maktlöshet och de tycker ofta att kontakterna med socialförvaltningen är kränkande och förnedrande, säger Anna Angelin. Anna Angelin disputerar den 11 december kl 10.15. Plats Kulturens auditorium i Lund. Avhandlingen ”Den dubbla vanmaktens logik. En studie om långvarig arbetslöshet och socialbidragstagande bland unga vuxna” finns att ladda ner på http://www.lu.se/o.o.i.s?id=12588&postid=1504320 Anna Angelin nås måndagen den 7 dec efter kl 12.00 på telefonnummer 0709 150763 eller 040 150326, eller anna.angelin@soch.lu.se.
Taggar:
