Skånska yrkesfiskare är djupt oroade över det småskaliga fiskets framtid

Ett hållbart resursutnyttjande är en bärande princip i landsbygdsminister Eskil Erlandssons vision om Sverige som ett matland i världsklass. I denna vision framhålls en levande landsbygd och lönsamhet i småföretagandet som nyckelbegrepp. Men hur ser verkligheten ut för de företagare som ska förverkliga visionen om matlandet Sverige? Vilken typ av entreprenörskap krävs och hur passar detta med den kunskap som till exempel lantbrukare och fiskare besitter och använder dagligen?

Rapporten från Lunds universitet redogör för situationen för en i sammanhanget central grupp, nämligen de yrkesfiskare som bedriver småskaligt, kustnära fiske. Små kustsamhällen längs Skånes kust har enligt bofasta yrkesfiskare stora ekonomiska och sociala problem. Under större delen av året är dessa samhällen döda, under några månader per år är de beroende av turister. Enligt yrkesfiskarna skulle de lokala, småskaliga ekonomierna i dessa samhällen behöva utvecklas, men EU:s och därmed Sveriges nuvarande fiskeripolitik förhindrar detta. Därför finns det ett förslag på en ny och reformerad fiskeripolitik. Här läggs stor vikt på en hållbar utveckling av fiske när det gäller ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekter. Fiskeripolitiken ska alltså inte bara sträva efter att skapa lönsamt för den enskilda fiskaren. Den ska dessutom bidra till att bevara fiskeresursen för kommande generationer och stärka utvecklingen av våra kustsamhällen. Men en sådan förändrad fiskepolitik kommer att innebära stora förändringar för företagarna inom det småskaliga fisket. Frågan som uppstår är vad som händer när en abstrakt politik ska möta en komplex verklighet.

Rapporten visar att företagarna inom det kustnära fisket är djupt oroade över yrkets framtid konstaterar forskaren och rapportförfattaren Filippa Säwe.

– De upplever att deras yrkesutövning är reglerad på en detaljnivå som är destruktiv och som inte lämnar utrymme för att producera högklassiga råvaror.

Men yrkesfiskarna är dock inte helt uppgivna, många har egna förslag på hur situationen kan förbättras och hur deras kunskap bättre kan tas tillvara berättar Johan Hultman, professor och medförfattare till rapporten.

– Till exempel efterlyser de en bättre infrastruktur i de små hamnarna, ett bättre samarbete med kustkommunerna och möjligheter att använda sin egen kunskap för att erbjuda konsumenterna fisk av allra bästa kvalitet.

Rapporten ger därmed en viktig insikt om hur verkligheten bakom visionen om Sverige som ett världsledande matland ser ut, och utgör dessutom en akut varningssignal om ett kulturbevarande yrke som riskerar försvinna.

Filippa Säwe: 0708- 42 63 17
Filippa.sawe@ism.lu.se

Johan Hultman: 0733-26 19 98
Johan.hultman@ism.lu.se

Lunds universitet strävar efter att vara ett universitet i världsklass som förstår, förklarar och förbättrar vår värld och människors villkor. Universitetet rankas som ett av världens hundra bästa. Vi tar oss an komplexa problem och globala utmaningar och verkar för att kunskapen och innovationerna kommer samhället tillgodo. Vi utbildar och forskar inom teknik, naturvetenskap, juridik, samhällsvetenskap, ekonomi, medicin, humaniora, teologi, konst, musik och teater. Våra 47.000 studenter och 6.800 anställda verkar i Lund, Helsingborg och Malmö. Omsättningen är cirka 6,5 miljarder, varav två tredjedelar inom forskning och en tredjedel inom utbildning.

Taggar: