Problematiskt med livskunskap i skolan

Ämnet livskunskap har seglat upp i skolan som ett sätt att lösa skolans sociala uppdrag. Men när ämnet tas upp i klassrummet handlar det snarare om elevers sociala problem eller personliga dilemman än om gemensamma värden i läroplanen. Det visar Camilla Löf i sin färska avhandling Med livet på schemat. Om skolämnet livskunskap och den riskfyllda barndomen.

– Skolor får ofta kritik från nationella skolmyndigheter för att inte ta sig an frågorna kring sex och samlevnad, mobbning, alkohol, narkotika och tobak, jämställdhet, utanförskap och diskriminering på ett tillräckligt bra sätt, säger Camilla Löf, som onsdagen den 2 mars disputerar i pedagogik på Malmö högskola.
Samtidigt, menar hon, har inte de nationella skolmyndigheterna tagit plats i diskussionen kring skolans sociala uppdrag. Ett tomrum uppstår där framförallt folkhälsoarbetare och konsulter talar om hur det ska vara och därmed får de också tolkningsföreträde kring hela det sociala uppdraget. I botten ligger att det är riskfyllt att vara barn och ungdom och att man vill skydda barn från våld, övergrepp, missbruk, utanförskap med mera.

Livskunskap på schemat blir då ofta lösningen för att konkretisera det sociala uppdraget alltifrån förskola t o m gymnasieskolan. Men lösningen i sig ställer till problem, menar Camilla Löf. 
Ett problem som Camilla Löf ser, är att när frågor kring demokrati och hälsa på ett övergripande nationellt plan tolkas på lokal nivå så glider de ihop och får en helt annan betydelse. På sätt och vis lämnas kommunerna i sticket då livskunskap inte är ett obligatoriskt ämne i skolan och inga nationella kursplaner är skrivna. Skolorna har alltså inga riktlinjer när de ska utforma ämnet.

Vad får då detta för konsekvenser?
– Att lärare och pedagoger får ett stort ansvar när det gäller att organisera och formulera ämnet livskunskap. Och ämnet kan i princip se ut hur som helst, säger Camilla Löf.
– Ofta kommer ämnet livskunskap ner på en nivå som blir privat för barnen. Lärare är utbildade för att undervisa men de har ingen professionell utbildning för att ta sig an personliga dilemman, relations- eller sociala problem. 

För mer information, kontakta Camilla Löf på Malmö högskola: camilla.lof@mah.se eller 040-665 88 36

Camilla Löf disputerar på avhandlingen Med livet på schemat.Om skolämnet livskunskap och den riskfyllda barndomen. Opponent är Eva Reimers, Linköpings universitet. 
Plats: Sal D138, Lärarutbildningen, Malmö högskola, Nordenskiöldsgatan 10, Malmö
Tid: 2 mars kl 10.15. 

Evelina Mildner Lindén, presskontakt på informationsavdelningen, Malmö högskola
070-481 91 21, evelina.linden@mah.se, www.mah.se

Kort om Malmö högskola: Sedan starten 1998 har Malmö högskola vuxit till landets största högskola, och är med sina cirka 25 000 studenter större än flera universitet. 2009–2012 prioriterar Malmö högskola tre kunskapsfält inom forskningen: Samtidsstudier (Nya medier, Migration, Urbana studier samt Idrott i förändring), Lärande i framtidens skola (Utbildningsvetenskap) och Hälsa och välfärd (Oral hälsa, Biofilm och biomedicinsk teknologi samt Social hälsa och medicin).

Taggar: