Ett av tre nordiska företag är osäkra på om den cirkulära taxonomin berör dem
En ny Ramboll-undersökning visar att många nordiska företag fortfarande kämpar för att förstå EU:s senaste regler för cirkulär ekonomi.
Den 1 januari i år skärpte Europeiska unionen sina krav på hållbarhetsrapportering för stora företag inom ramen för sin cirkulära ekonomiklassificering. Från och med nu måste företag rapportera om specifika mått på ett standardiserat sätt om de vill hävda att de bidrar till EU:s hållbarhetsmål när det gäller cirkuläritet och resursanvändning. Rambolls Nordic Circularity Survey 2024 visar att många av de undersökta företagen i Danmark, Norge, Sverige och Finland saknar tillräcklig kunskap om hur de nya reglerna påverkar dem.
– Medvetenheten om de nya reglerna är ganska hög hos företagen, men deras förståelse för var reglerna faktiskt innebär är låg, säger Peter Önnby, Rådgivare inom cirkulär ekonomi och hållbar affärsutveckling på Ramboll.
– Ett ännu större problem är att många företag tycks ha låst sig vid att cirkuläritet är en fråga endast om avfallshantering och därför riskerar de att missa de potentiella ekonomiska fördelar som de nya reglerna kan driva fram, berättar han.
Rambolls studie Nordic Circularity Survey 2024 genomfördes bland 166 nordiska företag i Danmark, Sverige, Norge och Finland och fokuserade på stora företag som omfattas av rapporteringskraven utifrån sin storlek, sina intäkter eller antal anställda.
EU:s regler för hållbarhetrapportering har tre huvudkomponenter
CSRD - EU:s direktiv om företags hållbarhetsrapportering
Direktivet trädde i kraft i januari 2023 och beskriver vilka företag som ska rapportera och om vad. När CSRD är fullt implementerat förväntas den omfatta 50 000 företag.
ESRS - European Sustainability Reporting Standards, totalt 12 avsnitt
Dessa standarder är en del av CSRD och beskriver hur företag ska rapportera om olika dimensioner av hållbarhet för att säkerställa jämförbarhet. Den första uppsättningen av dessa standarder trädde i kraft 1 januari 2024, inklusive ESRS E5 som beskriver hur företag ska rapportera om resursanvändning och cirkulär ekonomi. Andra delar av ESRS fokuserar på exempelvis klimat, föroreningar och biologisk mångfald.
EU:s taxonomi för cirkulär ekonomi (CE-taxonomin)
Taxonomin beskriver under vilka omständigheter företag kan hävda att deras verksamhet bidrar till EU:s hållbarhetsmål. När taxonomin först trädde i kraft 2022 omfattades endast klimatet, men från och med januari i år har regleringen utökats till att även omfatta cirkulär ekonomi.
Insikter från studien
Företag är medvetna om de nya reglerna, men många vet inte vad de innebär
De flesta företag i urvalet är medvetna om att de har aktiviteter som omfattas av CE-taxonomin och att de också kommer att behöva rapportera om CSRD-standarden för resursanvändning och cirkulär ekonomi (ESRS E5). Men en fjärdedel (24 %) av de företag som förväntar sig att använda ESRS E5 uppger trots det att de saknar kunskap om dess innehåll och omfattning.
En tredjedel vet inte ifall deras verksamhet omfattas av CE-taxonomin
Hälften (49 %) av företagen uppger att de har aktiviteter som omfattas av CE-taxonomin, medan 34 % uppger att de inte vet om de omfattas av den nya regleringen. Detta är anmärkningsvärt eftersom undersökningen endast omfattar företag från sektorer som CE-taxonomin riktar sig mot med anledning av dessa sektorers stora potential att bidra till den cirkulära omställningen. Med andra ord är det högst troligt att ännu fler undersökta företag har ekonomisk verksamhet som omfattas av taxonomin – oavsett om de vet det eller inte. Bland företag som säger sig ha en verksamhet som omfattas av CE-taxonomin, är kunskapen om kriterierna goda i närmare 60% av bolagen, medan runt 40% av dessa bolag uppger att de saknar kunskap eller endast har begränsad kunskap.
De flesta företagen upplever inte ekonomiska fördelar
Endast 40 % av de tillfrågade företagen har lyckats uppnå ekonomiska fördelar av att använda cirkulära affärsmodeller och cirkulär ekonomi. För de bolag som uppnått ekonomiska fördelar uppger hälften (48 %) att fördelarna ändå varit små.
Regelverk är den viktigaste drivkraften för förändring
De flesta företag (20 %) nämner regulatoriskt tryck som den faktor som tydligast påverkar deras fokus på cirkulära initiativ, tätt följt av interna strategiska prioriteringar (19 %) och kundefterfrågan (17 %).
Störst framsteg inom avfallshantering
På frågan om vilka områden inom cirkulär ekonomi som företag gjort mest framsteg inom var det främsta svaret avfallshantering (23 %) följt av minskade utsläpp av växthusgaser (18 %) och cirkulär materialanvändning (15 %). Även om dessa tre faktorer förväntas förbli de främsta prioriteringarna i framtiden, väntar sig företagen ett minskat fokus på avfallshantering, medan ansträngningar med att minska utsläpp av växthusgaser och öka användningen av cirkulära material förväntas öka.
Grafer som visar svaren finns i bifogat PDF-dokument.
Den nya regleringen innebär att företag måste adressera möjligheterna med cirkulär ekonomi
Undersökningen visar att många nordiska företag saknar kunskap om ESRS E5 och de kriterier de behöver uppnå för att uppfylla dess mål.
– Det säger oss är att det fortfarande finns en enorm skillnad i förståelse och beredskap mellan företag på en marknad som är på väg att ställa om till cirkulär ekonomi. De nya reglerna innebär helt tydligt en stor utmaning för många företag som har varit vana vid att tänka på hållbarhet som en fråga om CO2-utsläpp och avfall. Och det skapar möjligheter för de mer framåtlutade företagen på marknaden, säger Peter Önnby.
ESRS E5 tvingar företag att tänka både holistiskt och strategiskt kring resursanvändning och cirkulär ekonomi, vilket ställer krav på att företagsledare behöver förstå och översätta principerna i cirkulär ekonomi till deras egen verksamhet. Efterfrågan på cirkulära metoder kommer öka, både från kunder och investerare, till följd av den nya regleringen. Det medför möjligheter att öka tillväxt och lönsamhet, men också risker för de som inte klarar av att ställa om.
– För bolag som saknar en strategi för cirkulär ekonomi kan CE-taxonomin och dess kriterier för cirkuläritet spela en betydande roll. Kriterierna i ESRS E5 beskriver vad som är relevant att uppnå via cirkulära affärsmodeller och kan därmed vägleda hur en verksamhet kan utforma sin strategi och plan kring cirkulär ekonomi, säger Önnby.
Om 2024 års Nordic Circularity Survey från Ramboll
Undersökningen genomfördes bland 166 nordiska företag i Danmark (34), Sverige (49), Norge (63) och Finland (20) som omfattas av det nya EU-direktivet om hållbarhetsrapportering (CSRD), antingen för att de är börsnoterade, har årliga intäkter över 40 miljoner euro eller har fler än 500 anställda.
Ladda ner rapporten The state of circularity in the Nordics - Ramboll Group
Fakta: Den europeiska rapporteringsstandarden för hållbarhet, avsnittet om resursanvändning och cirkulär ekonomi (ESRS E5)
ESRS E5 innehåller krav på upplysningar om kvalitativa och kvantitativa data inom tre områden:
Hur har företaget fastställt om de har effekter, risker och möjligheter relaterade till cirkulär ekonomi och om de är väsentliga?
Detta kräver en beskrivning av hur företaget arbetar med att identifiera och bedöma resursanvändning och effekter, risker och möjligheter relaterade till cirkulär ekonomi.
I vilken utsträckning kan företaget beskrivas som cirkulärt?
Här behövs en beskrivning av företagets nuläge vad gäller resursanvändning och cirkulär ekonomi, inklusive kvantifiering av företagens in- och utflöden av resurser.
Hur kommer företaget att hantera och förbättra sina effekter, risker och möjligheter kopplade till cirkulär ekonomi?
Detta inkluderar företagets policyer för att hantera cirkulär ekonomis effekter, risker och möjligheter samt dess mål, strategi och åtgärder och planer för att uppnå sina mål. Sammanfattningsvis standardiserar ESRS E5 hur cirkulär ekonomis effekter, risker och möjligheter identifieras, hanteras och rapporteras om.
För mer information, vänligen kontakta:
Peter Önnby, rådgivare inom cirkulär ekonomi
076-767 10 82
peter.onnby@ramboll.com
Maria Tegin, Press- och PR-ansvarig
070-293 99 24
maria.tegin@ramboll.se
Om Ramboll
Ramboll är ett globalt arkitektur-, ingenjörs- och konsultföretag som grundades i Danmark 1945. Våra över 18 000 medarbetare skapar hållbara lösningar inom områdena Buildings, Transport, Vatten, Miljö & Hälsa, Arkitektur & Landskap, Energi och Management. Över hela världen kombinerar Ramboll lokal erfarenhet med en global kunskapsbas för att skapa hållbara städer och samhällen. Vi kombinerar insikter med kraften att driva positiv förändring hos våra kunder. Vi kallar det: Bright ideas. Sustainable change.
