Slopat undantag skapar behov av ”nya” experter
Det nya kravet på energideklaration i kulturhistoriskt värdefulla byggnader kommer att kräva ny kompetens och kunskap vilket i förlängningen kan skapa nya jobb.
Tidigare har byggnader med kulturhistoriskt värde undantagits kravet på energideklaration. Men sedan i somras har undantaget slopats vilket kommer att leda till att man snabbt behöver svara på en rad viktiga frågor:
Vilka byggnader är det som har undantagits? Enligt det nationella miljömålet ”God bebyggd miljö” har bara 20% av kommunerna identifierat den kulturhistoriska bebyggelsen.
Kommer det att behövas några nya energiexperter och antikvarier för att möta det utökade kravet och vilken kompetens kommer att krävas av energiexperterna och antikvarierna i framtiden?
- Vi vill komma bort från att energideklarationen blir en skrivbordsprodukt med åtgärdsförslag som bara är anpassat för modern bebyggelse, säger Therese Sonehag som är projektledare för Co2olBricks i Sverige.
- Med rätt kompetens kan energiexperten föreslå anpassade, energisparande åtgärder som inte förstör kulturhistoriska värden. Då kan vi både säkra ett bevarande och fastighetsägaren får en energideklaration av högre kvalitet då den ligger närmare verkligheten, säger Therese Sonehag.
Riksantikvarieämbetet arbetar med olika projekt inom energieffektivisering i kulturhistoriskt värdefulla byggnader, bland annat EU-projektet Co2olBricks (Climate Change, Cultural Heritage & Energy Efficient Monuments) som syftar till att finna lösningar på hur man kan minska miljöpåverkan och energianvändningen i dessa byggnader utan att förstöra deras kulturhistoriska värden.
- Det slopade undantaget kommer att innebära en kursändring för Co2olBricksprojektet, säger Therese Sonehag. Tidigare låg fokus på policyfrågor och att diskutera med beslutsfattare hur man gör för att inkludera den här typen av byggnader i energimålen för 2020 och 2050. Istället behövs nu fokus på att möta behoven på bästa sätt, säger Therese Sonehag.
Bilden ovan illustrerar problemställningen obalans mellan energibesparingsåtgärder och bevarande av kulturhistoriska värden - på det gamla, handslagna teglet läggs isolering av cellplast och utanpå det tegelimitation av plast.
Kontakt:
Therese Sonehag , projektledare för Co2olBicks Sverige.
therese.sonehag@raa.se 08-5191 8414
Christian Runeby, enhetschef
christian.runeby@raa.se 08-5191 8190
Maria Jansson, pressansvarig
maria.jansson@raa.se 08-5191 8007
Riksantikvarieämbetet är en statlig myndighet som arbetar med kulturmiljö- och kulturarvsfrågor, www.raa.se.
Mer om EU-projektet Co2olBricks på: www.coolbricks.eu
Taggar:
