Matförgiftning på äldreboende, skriver Aftonbladet.
Under helgen har tre personer förts till sjukhus från äldreboenden i Ljungby kommun. Två av dem dog i sviterna av vad som tros vara matförgiftning orsakat av efterrätten till fredagslunchen, skriver Aftonbladet.
Våra livsmedels resa från primärproduktion till tallriken, det vill säga livsmedelskedjan, är kantad av mikrobiologiska risker. För att livsmedelskedjan ska bli säker behövs innovation inom både teknik, samverkan och organisation. SP Food and Bioscience har drivit arbetet med att utforma en nationell strategisk innovationsagenda, som presenterades förra veckan.
Det finns cirka 45 farliga typer av mikroorganismer som kan spridas via livsmedel. Några exempel är salmonella, campylobacter, VTEC, listeria och norovirus. Symtomen omfattar oftast diarré och kräkningar, men kan också vara allvarligare symptom som blodförgiftning, hjärnhinneinflammation, missfall, förstörda njurar, blodpropp, ledbesvär, andningsförlamning och hjärnskada. Kunskapen om mikroorganismerna ökar, men en omfattande spridning via livsmedel visar att det saknas kunskap eller så tillämpas inte den kunskap som finns.
- Vi vet till exempel att många åtgärder som skulle kunna göra livsmedelskedjan säkrare ligger i primärproduktionen men de kan inte ta kostnaderna själva. Det behövs ekonomiska modeller för att fördela kostnaderna mellan olika aktörer på ett sätt som alla accepterar och då behöver ekonomisk kunskap och kompetens, snarare än mikrobiologisk, säger Elisabeth Borch, som lett agendaarbetet.
Elisabeth Borch menar att det bara är ett av många exempel på varför arbetet med att hantera riskerna i livsmedelskedjan måste vara tvärvetenskapligt och involvera många aktörer. Agendan identifierar fem innovationsområden som särskilt viktiga för att aktörer i livsmedelskedjan och myndigheter, nationellt och internationellt, effektivt ska förbättra och hantera livsmedelssäkerhet: forum för samverkan över gränser, riskhantering längs hela kedjan, design för säkerhet, nya verktyg för bedömning av risker och livslångt lärande.
- Vi jobbar med livsmedelssäkerhet på samma sätt som man gjort i tio år men det finns redan ny teknik och kunskap som skulle kunna förbättra arbetet. I agendan har vi tillsammans gjort en analys och valt ut de fem huvudområden vi behöver jobba innovativt med för att komma vidare, säger Elisabeth Borch.
SPs roll i det fortsatta arbete är vara den aktör som försöker ha helhetsperspektiv på livsmedelskedjans övriga aktörer och områden och driva på samverkan. Det handlar bland annat om att om att initiera och driva aktiviteter som utvecklar de fem innovationsområden agendan identifierat. En första konkret aktivitet blir att till hösten ordna ett seminarium för säkra svenska livsmedel, som blir en kick-off för ”forum för samverkan över gränserna”. En kunskapsportal där branschen kan tillgodogöra sig forskningsbaserad kunskap står också högt på aktivitetslistan. Något som är starkt efterfrågat bland företagen som varit med i agendaarbetet.
- Kunskapsspridning och lärande är över huvud taget en otroligt viktig del i att utveckla en säkrare livsmedelskedja. Livslångt lärande är en av de fem huvudstrategierna vi kommit fram till. Det handlar om människor som arbetar i olika delar av livsmedelskedjan men även om barn, kockar, lantbrukare och företagsledningar. Alla behöver ha rätt kunskap och fortsätta lära sig, säger Elisabeth Borch.
För att hantera de faror som finns behövs också nya åtgärder i form av teknikutveckling och management- och riskhanteringssystem. Dagens DNA-teknik ger till exempel nya sätt att mäta vad som är farligt. Hittills har man mätt antalet bakterier i ett livsmedel för att bedöma ”farlighetsgrad” men väldigt få bakterier kan vara utsatta för stress som påverkar deras DNA så att de blir skadligare för människor, vilket nu är möjligt att mäta.
- På Food and Bioscience har vi också ett spännande projekt om dynamiskt ”bäst-före-datum”. Målet är att ersätta tryckta datum på livsmedel med IKT-lösningar, där konsumenten kan få flexibla datum, som bygger på beräkningar av bakterietillväxt utifrån temperaturhistorik, säger Elisabeth Borch.
Om agendan
Den strategiska forskning-och innovationsagendan Säkra svenska livsmedel! har tagits fram i ett samarbete mellan myndigheter, branschorganisationer, livsmedelsföretag, universitet och forskningsinstitut – under ledning av Elisabeth Borch, SP Food and Bioscience och med finansiering från Vinnova, Formas och Energimyndigheten.
Kontakt:
Elisabeth Borch
E-postadress:
Mobiltelefon:
+46 70 492 27 06
Taggar:
