Annan sorts narkos en möjlig behandling mot stressutlöst hjärtsvikt

Stressutlöst hjärtsvikt efter en viss typ av hjärnblödning har visat sig öka risken för ytterligare hjärnskador. Dessa patienter kan nu hittas genom ett enkelt blodprov, och en möjlig behandling mot stressutlöst hjärtsvikt har upptäckts – en annan sorts narkos än den som används i dag. Det visar en ny avhandling vid Sahlgrenska akademin.

Stressutlöst hjärtsvikt är en relativt nyupptäckt sjukdom där delar av hjärtmuskeln slutar fungera och hjärtat får nedsatt pumpförmåga. Ungefär 90 procent av de drabbade är kvinnor i övre medelåldern. Insjuknandet liknar det vid hjärtinfarkt, med bröstsmärta och andnöd, men stressutlöst hjärtsvikt har ett annat förlopp.

Vid stressutlöst hjärtsvikt återhämtar sig hjärtat spontant inom någon vecka och därför har prognosen ansetts vara god, men nya rön har visat att prognosen är ungefär densamma som vid akut hjärtinfarkt.

I en ny avhandling vid Sahlgrenska akademin följdes samtliga patienter i regionen som insjuknat med en viss typ av hjärnblödning (subarachnoidalblödning), under två år. I samband med subarachnoidalblödning får patienten ett kraftigt stresspåslag. Stressutlöst hjärtsvikt ses därför relativt ofta (hos 10-20 procent av patienterna) efter denna typ av hjärnblödning, som kan ge omfattande hjärnskador.

– Vi såg att patienter med stressutlöst hjärtsvikt har en ökad risk för ytterligare hjärnskador i efterförloppet av hjärnblödningen och har en sämre långtidsprognos, även då vi justerade för andra riskfaktorer, säger Jonatan Oras, doktorand vid Sahlgrenska akademin.

I avhandlingsarbetet identifierades två biomarkörer som kan användas för att hitta patienter som lider av stressutlöst hjärtsvikt.

– Genom ett blodprov kan vi nu snabbt hitta patienter med stressutlöst hjärtsvikt och sätta in rätt åtgärder tidigare, säger Jonatan Oras.

I den experimentella delen av avhandlingen användes en djurmodell på råttor för att hitta en möjlig behandling mot stressutlöst hjärtsvikt. Det visade sig att om djuren sövdes med en särskild narkosgas (isoflurane) utvecklades inte hjärtsvikt och hjärtmuskeln behöll sin rörlighet och pumpförmåga.

– När vi använde andra narkosmedel, inklusive de som används inom sjukvården i dag, såg vi ingen hjärtskyddande effekt. Detta är den första potentiella hjärtskyddande behandlingen av stressutlöst hjärtsvikt som presenterats, säger Jonatan Oras.

Denna möjliga behandling mot stressutlöst hjärtsvikt bör nu studeras vidare på patienter med risk att utveckla stressutlöst hjärtsvikt, påpekar Jonatan Oras.

Fakta
Subarachnoidalblödning är en typ av hjärnblödning som beror på en missbildning i ett av hjärnans blodkärl, som brister. Det drabbar yngre personer och kan ge omfattande hjärnskador. Omkring 40 procent av patienterna dör i blödningen och en tredjedel av de som överlever får så omfattande hjärnskador att de inte klarar av sitt vardagliga liv. I samband med subarachnoidalblödning får patienten ett kraftigt stresspåslag och därför drabbas många av dessa patienter också ofta av stressutlöst hjärtsvikt i efterförloppet.

Avhandlingen Stress-induced cardiomyopathy – clinical and experimental studies försvarades 13 november.

Länk till avhandling: http://hdl.handle.net/2077/39562

Kontakt:
Jonatan Oras, forskare vid Sahlgrenska akademin, institutionen för kliniska vetenskaper
0736-370 350
jonatan.oras@vgregion.se

Handledare:
Helene Seeman-Lodding
0736-601 722
helen.seeman-lodding@vgregion.se

Johanna Hillgren
Vikarierande pressinformatör
Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet
031-786 4029
0766-18 4029
johanna.hillgren@gu.se

Med 6 000 studenter och 1 800 anställda är Sahlgrenska akademin Göteborgs universitets största fakultet. Vid Sahlgrenska akademin bedrivs undervisning och forskning inom medicin, odontologi och vårdvetenskap. Vi sysselsätter 900 forskare engagerade i nationella och internationella samarbeten för att förebygga, lindra och behandla sjukdom och ohälsa. 

Taggar: