Barn med fetma kan få bra hjälp inom primärvården

Barn som behandlas för fetma inom primärvård eller öppenvård har relativt goda chanser att stävja viktproblem även på några års sikt, visar en studie publicerad i Acta Paediatrica.

– Det finns en attityd att fetma är så förskräckligt svårt att man måste skicka barnen till specialistklinik, ibland många mil bort. Men kompetensen finns ofta på närmare håll och då ökar chanserna att behandlingen blir av, säger Staffan Mårild, docent i pediatrik vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och barnläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Studien omfattar 64 barn, 8-13 år gamla, som fick vård för fetma inom primärvård eller öppenvård på sin hemort, efter remiss från skolhälsovården. Mottagningarna som deltog fanns i Alingsås, Göteborg, Skövde och Vänersborg.

Programmet som barn och vårdnadshavare genomgick omfattade ett års regelbunden rådgivning om kost, fysisk aktivitet och sömn. Det som nu redovisas är hur mycket barnen vägde när ytterligare tre år, utan behandling, passerat.

Tre av tio bytte viktkategori

I uppföljningen deltog 56 barn, av 64, vilket betraktas som en hög andel. Resultaten visar att ungefär tre av tio barn placerade sig i en lägre viktkategori än tidigare. De hade alltså gått från grav fetma till fetma, från fetma till övervikt, eller från fetma eller övervikt till normalvikt.

Studien saknar en egentlig kontrollgrupp. En sådan grupp kunde inte skapas eftersom barn med fetma då hade lämnats utan behandling i fyra år. Däremot jämförs resultaten med en grupp om 34 barn som var normalviktiga när studien inleddes. Efter fyra år hade fem av dessa barn övervikt.

– Det är inte så att viktresultaten i studien är jätteimponerande, men de ligger på ungefär samma nivåer som man uppnår på de stora forskningsklinikerna. En stor fördel här är att effekterna sitter i också efter fyra år, säger Staffan Mårild.

Enkelhet och närhet

Det årslånga programmet omfattade traditionell livsstilsbehandling. Vid tolv tillfällen träffade barn och vårdnadshavare sjuksköterska, dietist och i vissa fall sjukgymnast. Mellan träffarna ringde vårdpersonal för att fråga hur det gick.

Kostråden var ingående och omfattade även måltidsrutiner. Parallellt uppmuntrades till fysisk aktivitet; Att gå eller cykla till skolan, röra sig tillsammans med familjen och idrotta med jämnåriga i organiserad form. God sömn var också en viktig faktor.

Staffan Mårild betonar primärvårdens fördelar när barn med fetma ska behandlas. Enkelheten och närheten till bostaden gör att fler kan nås, och att risken för avbrutna behandlingar minskar.

– Jag tycket barnmottagningar och allmänläkarmottagningar i större utsträckning ska våga åta sig de här fallen, sedan kan man i ett andra steg skicka barnen vidare om det inte fungerar, säger han.

Titel: Four-year outcome of randomly assigned lifestyle treatments in primary care of children with obesity; https://gubox.box.com/s/b2w9ne9lw520ca2ascoicqq5g8ahxtch

Kontakt: Staffan Mårild 0708 23 75 48; staffan.marild@pediat.gu.se

Bild: Staffan Mårild (foto: Magnus Gotander)

Margareta Gustafsson Kubista
Pressansvarig kommunikatör
Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet
031 786 49 76, 0705 30 19 80
margareta.g.kubista@gu.se

Sahlgrenska akademin är en fakultet vid Göteborgs universitet med 5000 studenter och 1800 anställda. Vid Sahlgrenska akademin bedrivs undervisning och forskning inom medicin, odontologi och vårdvetenskap. Fakulteten har 200 professorer och 700 aktiva doktorander. sahlgrenska.gu.se

Taggar: