Barn som äter osunt dricker oftare alkohol i tonåren

Barn som äter osunt löper ökad risk för att allt för tidigt, redan i yngre tonåren, skaffa sig regelbundna alkoholvanor, visar en studie publicerad i tidskriften Public Health Nutrition. Sambandet är starkare än andra faktorer som exempelvis föräldrars utbildning och inkomst.

– Vi måste öka medvetenheten om de långsiktiga effekterna av hälsosam mat tidigt i livet, konstaterar Lauren Lissner, professor i epidemiologi vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.

Forskningen bygger på data från en stor europeisk studie och dess uppföljare (IDEFICS/I.Family) där Göteborgs universitet har huvudansvar för Sveriges medverkan. Övriga deltagande länder är Belgien, Cypern, Estland, Italien, Spanien, Tyskland och Ungern.

Den aktuella observationsstudien omfattar 2 263 barn. För att få en generell bild av deras matvanor undersöktes socker- och fettintag när de var 6-9 respektive 11-16 år gamla.

Högre andel drack varje vecka

I de yngre åren fick föräldrarna ange hur ofta barnen åt av ett drygt 40-tal livsmedel. I den uppföljande delen rapporterade barnen själva om både kost- och alkoholvanor.

I gruppen 11-16-åringar som haft lågt socker- och fettintag när de var yngre angav tre procent att de använde alkohol varje vecka. I gruppen som haft hög socker- och fettkonsumtion tidigt i livet var motsvarande andel över sju procent.

Forskarna har inga direkta bevis för ett orsakssamband. Däremot har de granskat faktorer som skulle ha kunnat förklara kopplingen mellan tidiga kostvanor och senare alkoholkonsumtion, men som inte gjorde det.

Det gällde barnens psykiska välbefinnande, föräldrars inkomst och utbildning, i vilken grad de styrde sina barn och hur de själva använde alkohol. Det handlade också om hur ungdomarna åt när de var 11-16 år. Var det möjligen samma barn i den här åldern som gillade både socker, fett och alkohol?

Tidig påverkan är drivande 

– Vi har gjort analyser som delar upp korrelationerna, och det starkaste sambandet vi ser är det som finns mellan kosten hos de yngre barnen och alkoholen när de blir äldre. Det som driver är utan tvekan denna tidiga påverkan, säger Kirsten Mehlig, docent i epidemiologi vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och artikelns förstaförfattare.

Slutsatsen blir inte att eliminera fett i barn kost, men däremot undvika exempelvis socker, trans- och mättade fetter, och den kombination av socker och fett som ofta finns i processad mat, menar forskarna. De efterlyser också strängare lagstiftning mot reklam för onyttig mat.

– Det är viktigt inte bara för att undvika karies, fetma och diabetes. Det finns väldigt många fler fördelar med att barn får hälsosam mat, säger Lauren Lissner. 

Titel: Children’s propensity to consume sugar and fat predicts regular alcohol consumption in adolescence; https://www.cambridge.org/core/journals/public-health-nutrition/article/childrens-propensity-to-consume-sugar-and-fat-predicts-regular-alcohol-consumption-in-adolescence/B738A29AEACF7915959DB8BEA1768A14/core-reader#

Kontakter:

Kirsten Mehlig 0730 346 26 30; kirsten.mehlig@gu.se

Lauren Lissner (nås säkrast via e-post); 0708 20 73 43, lauren.lissner@gu.se

Bilder: Lauren Lissner och Kirsten Mehlig (foton: Johan Wingborg)

Margareta Gustafsson Kubista
Pressansvarig kommunikatör
Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet
031 786 49 76, 0705 30 19 80
margareta.g.kubista@gu.se


Sahlgrenska akademin är en fakultet vid Göteborgs universitet med 5000 studenter och 1800 anställda. Vid Sahlgrenska akademin bedrivs undervisning och forskning inom medicin, odontologi och vårdvetenskap. Fakulteten har 200 professorer och 700 aktiva doktorander. sahlgrenska.gu.se

Taggar:

Om oss

Sahlgrenska akademin är en fakultet vid Göteborgs universitet med 5000 studenter och 1800 anställda. Vid Sahlgrenska akademin bedrivs undervisning och forskning inom medicin, odontologi och vårdvetenskap. Fakulteten har 200 professorer och 700 aktiva doktorander. sahlgrenska.gu.se

Prenumerera

Media

Media

Citat

Det som driver är utan tvekan denna tidiga påverkan
Kirsten Mehlig, Sahlgrenska akademin