Barn till mammor med utvecklingsstörning en riskgrupp
Barn vars mammor har en utvecklingsstörning riskerar att utsättas för dubbla risker – dels en ärftlig risk för funktionsnedsättning, dels risker kopplade till bristande föräldrastöd och omsorg. Det visar en avhandling vid Sahlgrenska akademin.
Ida Lindblad är doktorand vid Sahlgrenska akademins och Göteborgs universitets Gillbergcentrum och har i sin forskning studerat förekomsten av lindrig utvecklingsstörning – en funktionsnedsättning som inte uppmärksammas i lika stor grad som till exempel ADHD och autism, men som för den enskilde kan vara svår att leva med eftersom den påverkar vardagliga funktioner som inlärning, abstrakt tänkande, bedömning av sociala situationer och risker och att kunna anpassa sig till de krav och förändringar som omgivningen ställer.
Mellan 1 och 1,5 procent av Nordens befolkning antas ha en lindrig utvecklingsstörning. En särskilt utsatt grupp är barn vars mödrar har en utvecklingsstörning.
Ida Lindblad har i sin avhandling intervjuat tio unga vuxna i sydvästra Sverige vars mödrar har en utvecklingsstörning, samt följt upp ytterligare 21 personer i olika register.
Studierna visar att bland de totalt 31 unga individerna hade en dryg tredjedel en egen lindrig utvecklingsstörning och ytterligare en tredjedel hade ADHD.
Fjorton av de 31 unga i studien hade placerats i familjehem eller haft en kontaktfamilj under uppväxten.
– Resultaten visar att barn till mödrar med utvecklingsstörning är en mycket sårbar grupp som är utsatta för dubbla risker: de har både en ökad ärftlig risk att drabbas av funktionsnedsättning och är utsatta för risker relaterade till bristande föräldrastöd, vård och omsorg, säger Ida Lindblad – som med sina studier hoppas öka kunskapen om och förståelsen för människor med lindrig utvecklingsstörning:
– För att denna utsatta grupp ska få relevant information och en förklaring till de svårigheter som föreligger, samt för att de ska garanteras tillgång till de stödinsatser som skolan, sjukvården och samhället erbjuder, är möjligheten att ställa diagnos helt avgörande, säger Ida Lindblad.
Avhandlingen Mild intellectual disability: Diagnostic and outcome aspects försvaras vid en disputation den 20 december.
Länk till avhandling: https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/34073
Kontakt:
Ida Lindblad, leg psykolog och doktorand vid Gillbergcentrum, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
0766 262740
ida.lindblad@gnc.gu.se
www.gillbergcentre.gu.se
Huvudhandledare Elisabeth Fernell, Gillbergcentrum, elisabeth.fernell@gnc.gu.se; 070-372 12 87
Presskontakt Krister Svahn
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
0766-18 38 69
031-786 3869
krister.svahn@sahlgrenska.gu.se
Med 6 000 studenter och 1 800 anställda är Sahlgrenska akademin Göteborgs universitets största fakultet. Vid Sahlgrenska akademin bedrivs undervisning och forskning inom farmaci, medicin, odontologi och vårdvetenskap. Vi sysselsätter 900 forskare, som i nationella och internationella samarbeten är engagerade i såväl grundläggande medicinsk forskning och patientnära studier i samarbete med Västra Götalandsregionen som i storskaliga studier på befolkningsnivå - allt med målet att förebygga, lindra och behandla sjukdom och ohälsa.
Taggar: