Behandlingens intensitet inte avgörande för utvecklingen hos barn med autism

Report this content

Tidig upptäckt och tidiga åtgärder har visat sig ge positiva resultat vid autism. Men intensiteten i själva behandlingen verkar sakna betydelse. Det visar en avhandling vid Sahlgrenska akademin.

Doktoranden Åsa Lundholm Hedvall och hennes forskarkollegor vid Gillbergcenter, Göteborgs universitet, har i en studie följt 200 barn med autismdiagnos som under en tvåårsperiod remitterades till ett specialiserat habiliteringscenter i Stockholm.

I studien medverkade barnen i en neuropsykologisk och utvecklingsneurologisk bedömning, som sedan följdes upp efter två år.

Vid uppföljningen fann forskarna att flertalet barn förändrats positivt, både när det gäller svårighetsgraden av autism, begåvningsnivån, språket och det vardagliga fungerandet. Intressant nog visade uppföljningen att barnens framsteg inte var beroende av hur intensiv behandlingen varit, utan vilka intellektuella förmågor det enskilda barnet hade när behandlingen inleddes.

– För att uttrycka det enkelt: de barn som det gick bra för vid starten av studien gick det också bra för vid uppföljningen, och vice versa. Störst framsteg gjorde de barn som vid studiens start hade en mildare form av autism, säger Åsa Lundholm Hedvall.

Hälften av de 200 barnen hade utöver autism också en psykisk utvecklingsstörning vid studiens inledning. Den stora majoriteten hade kvar denna intellektuella funktionsnedsättning vid uppföljningen två år senare.

I studien fick barnen lösa olika neuropsykologiska testuppgifter. De barn som löste uppgifterna långsamt visade sig vara sämre på att klara av vardagsfärdigheter vid uppföljningen två år senare. För de barn som löste problemen snabbt var förhållandet omvänt.

Långsam bearbetningshastighet kan vara ett tidigt tecken på att barnet har planeringssvårigheter, något som i sin tur kan kopplas till en mindre positiv långtidsprognos för barn med autism. För att tidigt upptäcka autismens förebud, och därmed öka möjligheten att ge ett tidigt stöd, borde vi i högre utsträckning använda neuropsykologisk testning redan i förskoleåldern, säger Åsa Lundholm Hedvall.

Avhandlingen Autism spectrum disorders in preschool children: Cognitive aspects and interventions försvaras vid en disputation den 14 november.

Länk till avhandling: https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/36753

Kontakt:
Åsa Lundholm Hedvall, psykolog och doktorand vid Gillbergcenter, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
08 517 729 40
070 742 08 67
asa.lundholm-hedvall@gnc.gu.se

Handledare: Eva Billstedt, 031 342 59 80, 0703 013700, eva.billstedt@gnc.gu.se

Presskontakt Krister Svahn
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
0766-18 38 69
031-786 3869
krister.svahn@sahlgrenska.gu.se


Taggar:

Prenumerera

Media

Media

Citat

Vi borde i högre utsträckning använda neuropsykologisk testning i förskoleåldern.
Åsa Lundholm Hedvall, doktorand vid Sahlgrenska akademin