Bestående autistiska drag hos kvinnor med anorexi

Kvinnor med anorexi uppvisar tydliga autistiska drag, även sedan ätstörningen klingat av och de uppnått normalvikt, visar forskning vid Sahlgrenska akademin. Likheterna mellan anorexi och autism hos kvinnor syns också i den del av hjärnan som styr social förmåga.

– En traditionell ätstörning brukar kopplas ihop med fixering vid mat och vikt, men det finns också väldigt mycket andra tankar och beteenden hos anorektiker som man tidigare trott var typiska för autism, säger Louise Karjalainen, disputerad forskare inom neuropsykiatri och psykolog vid Gillbergcentum i Göteborg.

Att personer med autism har ett stört ätbeteende är känt sedan tidigare. Däremot har det varit oklart om det typiskt autistiska beteendet kring mat även finns hos personer med anorexia nervosa.

I en av de grupper Louise Karjalainen studerade ingick ett drygt 30-tal kvinnliga anorektiker i åldern 15-25 år. Ett år efter att de i övrigt börjat tillfriskna kvarstod de tankemönster och beteenden kring mat som annars kännetecknar personer med autism.

– Deras generella ätbeteende förbättrades under uppföljningsåret, men det var specifikt utmärkande att de var kvar på samma nivå i sitt autistiska beteende kring måltiderna, säger Louise Karjalainen.

Nya insikter

En matlukt som kändes outhärdlig, en bordsgranne som smackade eller en ovilja inför hela idén med att äta tillsammans. Det var sådant som kunde få kvinnorna att gå i baklås långt efter det akuta skedet av anorexin. De autistiska dragen kvarstod även sedan kroppen och hjärnan hade fått näring och repat sig.

– Man fungerar bättre kognitivt när man gått upp i vikt från en ätstörning, men det sociala kring måltiderna fungerade ändå inte. De hade faktiskt också problem med simultankapaciteten. Att skära mat och tugga samtidigt var svårt, och det är sådant som också utmärker autismgruppen, säger Louise Karjalainen.

– Att det här är svårt också för anorexipatienter är något man inte fångat in eller förstått tidigare. Man kan misstänka att en del av det har med mat- och viktnojan att göra, men det var ändå så pass tydligt att det även handlade om sociala faktorer, fortsätter hon.

Förändrad vård

Undersökningar med magnetkamera visade också att kvinnorna i gruppen hade samma förändringar som kvinnor med autism i de delar av hjärnan som är kopplade till social kognition. Det handlade om förtunningar i den grå hjärnsubstansen, en bit bakom tinningarna, som inte fanns i de friska jämförelsegrupperna eller hos män med autism.

– Vi behöver veta mer för att förstå hur det här hänger ihop, men vi har i alla fall fått korn på något, säger Louise Karjalainen, som tror på förändrad vård för anorektiker framöver.

– Det är självklart att anorexivård måste vara matfokuserad, det handlar först och främst om att rädda liv, men också andra faktorer är viktiga för att minska risken för återfall och för att få personerna friska på alla plan, säger hon.

Länk till avhandlingen: https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/44865

Ansvarig forskare: Louise Karjalainen 0733 701 645; louise.karjalainen@gnc.gu.se

Presskontakt: Margareta Gustafsson Kubista 0705 301 980; margareta.g.kubista@gu.se

Med 6 000 studenter och 1 800 anställda är Sahlgrenska akademin Göteborgs universitets största fakultet. Vid Sahlgrenska akademin bedrivs undervisning och forskning inom medicin, odontologi och vårdvetenskap. Vi sysselsätter 900 forskare engagerade i nationella och internationella samarbeten för att förebygga, lindra och behandla sjukdom och ohälsa. 

Taggar: