Blodprov en ny möjlighet att upptäcka hjärnskada

Report this content

En ny känslig metod för att upptäcka hjärnskada bara genom ett blodprov har utvecklats av forskare vid Sahlgrenska akademin. Metoden har hittills testats på HIV-associerad hjärnskada, men bedöms ha stor möjlighet att bli ett redskap för att kunna upptäcka många olika sjukdomar som påverkar hjärnan - utan att behöva göra ett ryggvätskeprov.

Genom att undersöka cerebrospinalvätskan (ryggvätskan) går det att enkelt upptäcka skador på det centrala nervsystemet, men en stor begränsning har varit att det har krävts en lumbalpunktion, det vill säga ett ryggvätskeprov.

Nu har forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, utvecklat en helt ny mycket känslig metod som innebär att det räcker med ett blodprov.

– Vi fann att det med bara ett blodprov var möjligt att upptäcka allvarlig påverkan på centrala nervsystemet vid HIV-associerad demens. Med metoden kunde vi upptäcka en skada även vid mycket diskreta symtom samt upptäcka HIV-patienter med pågående nervcellspåverkan som inte hade några symtom alls, säger Magnus Gisslén, professor vid Sahlgrenska akademin.

Neurofilament light protein (NFL) är ett protein som vid skada på nervcellerna läcker ut och kan upptäckas i cerebrospinalvätskan. NFL-nivån stiger vid olika neurologiska sjukdomar som stroke och vissa typer av demenssjukdomar.

– Vi upptäckte att nivåerna av NFL i blodet speglar nivåerna i ryggvätskan, vilket gör det möjligt att detektera neuronskada i blod, säger Magnus Gisslén.

Forskarna har tidigare visat att NFL i ryggvätskan är en mycket bra markör för att hitta påverkan på det centrala nervsystemet vid HIV. I en ny studie, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften EBioMedicine, testas denna markör för att detektera nervcellspåverkan vid HIV genom ett blodprov.

Mängden NFL i blodet kan fastställas hos alla patienter liksom hos friska, vilket är ett mått på att markören är mycket känslig. Alla, även friska personer, har låga men påvisbara nivåer av NFL och dessa nivåer stiger vid en skada.

– Fynden är viktiga för att läkare ska kunna diagnosticera nervcellspåverkan hos HIV-infekterade patienter utan att behöva göra en lumbalpunktion, säger Magnus Gisslén.

Forskarna tror att den nya metoden har mycket stor potential för att kunna användas för att hitta även andra sjukdomar som påverkar hjärnan och det pågår redan ytterligare studier.

Artikeln Plasma Concentration of the Neurofilament Light Protein (NFL) is a Biomarker of CNS Injury in HIV Infection: A Cross-Sectional Study publicerades i EBioMedicine online 22 november.

Länk till artikeln: http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S235239641530219X

Kontakt:
Magnus Gisslén, professor vid Sahlgrenska akademin
031-343 55 19
0706-412 269
magnus.gisslen@infect.gu.se

Johanna Hillgren
Vikarierande pressinformatör
Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet
031-786 4029

0766-18 4029
johanna.hillgren@gu.se


Med 6 000 studenter och 1 800 anställda är Sahlgrenska akademin Göteborgs universitets största fakultet. Vid Sahlgrenska akademin bedrivs undervisning och forskning inom medicin, odontologi och vårdvetenskap. Vi sysselsätter 900 forskare engagerade i nationella och internationella samarbeten för att förebygga, lindra och behandla sjukdom och ohälsa. 

Taggar:

Prenumerera

Media

Media

Citat

Vi fann att det med bara ett blodprov var möjligt att upptäcka allvarlig påverkan på centrala nervsystemet vid HIV-associerad demens.
Magnus Gisslén, professor vid Sahlgrenska akademin