Blodprov kan ge svar på patienters strålkänslighet

Hur mycket strålning eller cellgifter kan en viss cancerpatient klara? Med hjälp av ett blod- eller vävnadstest kan svaret ges redan i förväg, vilket öppnar för bättre behandlingar, visar forskning vid Sahlgrenska akademin.

– Vi är i ett initialt skede, vi behöver göra fler studier, men tanken är att kunna undersöka känslighet och rädda extremkänsliga patienter från allvarliga biverkningar, säger Sherin Mathew, disputerad vid institutionen för biomedicin.

Alla cancerpatienter ges ungefär samma doser av strålning och cellgifter, trots den stora variationen i känslighet. Graden av biverkningar varierar från person till person, men det saknas för närvarande sätt att veta vem som ska drabbas hur.

Resultatet blir att vissa upplever obehag medan andra drabbas betydligt hårdare. De allra känsligaste patienterna kan få så svåra biverkningar att de dör av behandlingen.

Anpassade doser

Med hjälp av ett blodprov kan dock de allra känsligaste identifieras redan innan terapin påbörjas, och deras doser därmed anpassas. I arbetet med sin avhandling har Sherin Mathew varit med och utvecklat metoder för att ringa in just den här gruppen av extremt känsliga patienter. Detta har gjorts med hjälp av både lymfocyter från blodprover och så kallade hudfibroblaster, som finns i läderhuden.

Med hjälp av en speciell analysmetod, flödescytometrianalys, spåras delningsförmågan hos patientens blodceller när de utsätts för strålning respektive cellgiftsbehandling i provrör. Resultatet ger svar på hur känslig individen är för de skadliga ämnen som används vid cancerbehandling.

Går att förutsäga

De biverkningar som kan uppstå kommer ibland efter veckor eller månader, men det kan också dröja år efter cancerbehandlingen innan de visar sig. Det gör det mycket svårt att avgöra vilka patienter som egentligen är mest känsliga, även sedan behandlingen inletts, om de inte genomgått de aktuella testerna.

– Huvudidén med vår metod är att mäta patientens känslighet under planeringsprocessen för cancerbehandling och identifiera de extremt känsliga patienterna. Det är bättre om vi har de här kunskaperna om patienterna, som det är nu vet vi inte hur varje patient svarar då strålningen eller cellgifterna ges, konstaterar Sherin Mathew.

Titel: Measurement of sensitivity to DNA damaging agents http://hdl.handle.net/2077/52411

Kontakt: Sherin Mathew (engelskspråkig) 0765 83 24 98; sherin.t.mathew@gu.se 

Porträttbild: Sherin Mathew (foto: Rathan Komban)

Margareta Gustafsson Kubista
Pressansvarig kommunikatör
Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet
031 786 49 76, 0705 30 19 80
margareta.g.kubista@gu.se


Sahlgrenska akademin är en fakultet vid Göteborgs universitet med 5000 studenter och 1800 anställda. Vid Sahlgrenska akademin bedrivs undervisning och forskning inom medicin, odontologi och vårdvetenskap. Fakulteten har 200 professorer och 700 aktiva doktorander. sahlgrenska.gu.se

Taggar:

Om oss

Sahlgrenska akademin är en fakultet vid Göteborgs universitet med 5000 studenter och 1800 anställda. Vid Sahlgrenska akademin bedrivs undervisning och forskning inom medicin, odontologi och vårdvetenskap. Fakulteten har 200 professorer och 700 aktiva doktorander. sahlgrenska.gu.se

Prenumerera

Media

Media

Citat

Tanken är att kunna rädda extremkänsliga patienter från allvarliga biverkningar.
Sherin Mathew, disputerad i biomedicin.