Blodsockertest bör erbjudas oftare
Trötthet, nattliga toalettbesök och domningar i armar och ben kan vara tidiga tecken på diabetes. Det visar en avhandling vid Sahlgrenska akademin, som föreslår att vårdinstanserna bör ta fler blodsockerprover, även då symtomen är vaga.
Personer som är i förstadiet till diabetes har en oförmåga att hantera blodsockret, som visar sig flera år före själva insjuknandet. Denna oförmåga, kallad nedsatt glukostolerans, kan mätas i prover – och en tidig upptäckt kan ge stora möjligheter att förhindra att diabetessjukdomen bryter ut.
I sin avhandling vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, konstaterar doktoranden Susanne Andersson därför att patienter oftare bör erbjudas blodsockerprov, även då symtomen är vaga och oklara.
–Vår studie visar att personer med nedsatt glukostolerans kan uppleva en rad symtom, som till exempel oförklarlig trötthet, ökad känslighet i fötter, domningar och stickningar i armar och ben, ökad törst och besvär från urinvägarna i form av nattliga och täta trängningar, säger Susanne Andersson:
–Patientens upplevelser av vad som känns i kroppen kan ge en viktig vägledning för hur hälso- och sjukvårdpersonal ska agera. Därför bör vården vara mer generös när det gäller provtagning av blodsocker.
I en av avhandlingens studier fick 2 500 personer i Skövde och Vara svara på en enkät. Enkäten, som gjordes medan deltagarna fortfarande inte kände till att de hade nedsatt glukostolerans, visar att hos män har nedsatt glukostolerans samband med dålig sömn, lägre livslust och lägre självskattad hälsa.
–Både män och kvinnor med nedsatt glukostolerans har en mer omfattande riskfaktorprofil än de som hade normala blodsockervärden, säger Susanne Andersson.
Avhandlingens slutsats är att patientens egen berättelse är av stor klinisk relevans när det gäller bemötande, diagnos och behandling av diabetes.
Avhandlingen ”Med risk för diabetes – studier av symtom, självskattad hälsa och erfarenheter av att leva med risk för att utveckla typ 2 diabetes” försvarades vid en disputation i september.
Länk till avhandling: http://hdl.handle.net/2077/29208
Kontakt:
Susanne Andersson, leg sjuksköterska och doktorand vid institutionen för vårdvetenskap och hälsa, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet
0511-62583
0768-836944
susanne.andersson@his.se
Huvudhandledare Febe Friberg, Universitetet i Stavanger, (+47) 51831000, febe.friberg@uis.no
Presskontakt Krister Svahn
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
0766-18 38 69
031-786 3869
krister.svahn@sahlgrenska.gu.se
Sahlgrenska akademin är Göteborgs universitets största fakultet, med undervisning och forskning inom farmaci, medicin, odontologi och vårdvetenskap. Här bedrivs alltifrån grundläggande studier av molekylers struktur, via patientnära forskning i samarbete med Västra Götalandsregionen, till studier på befolkningsnivå. Allt för att förebygga, lindra och behandla sjukdom och ohälsa.
Taggar: