Dagbok hjälper patienter bearbeta vistelse på intensivvårdsavdelning
Många patienter har oklara minnen av det som hänt under tiden de vårdats på en intensivvårdsavdelning. I en studie vid Sahlgrenska akademin har dagböcker använts som ett sätt att försöka dokumentera och hjälpa patienten att bearbeta händelseförloppet.
Enligt Svenska Intensivvårdsregistret sker ungefär 40 000 intensivvårdstillfällen per år i Sverige, med en genomsnittlig vårdtid på 2,7 dygn.
För att patienter och närstående skulle få bättre inblick i och större förståelse för vad som skett under vårdtiden lät forskare vid Sahlgrenska akademin vårdpersonal, men även anhöriga och vänner skriva i en dagbok för patienter som vårdades på en sydsvensk intensivvårdsavdelning. I dagboken noterades till exempel undersökningar och behandlingar, patientens sömn och oro, hälsningar och händelser i omvärlden samt även foton tagna under vården.
Två månader efter utskrivning fick ”dagbokspatienterna” svara på frågor om minnen från tiden före, under och efter IVA-vården, och hur de upplevde själva dagboken. De fick också medverka i en screening för post-traumatisk stress. Samma frågor ställdes till en grupp som inte fått dagbok.
Uppföljningen fann endast få skillnader i olika minnen mellan de som fått och läst sin dagbok och de som inte fått någon dagbok. Tolv procent av patienterna visade tecken på posttraumatisk stress, och hade oftare minnen av andningsmask, tub i näsan, mörker, oro/rädsla, förvirring och panik. Några patienter beskrev hela situationen som svår att uthärda och att det var svårt att beskriva vad minnena bestod av.
Även om det inte sågs någon skillnad i post-traumatisk stress mellan de båda grupperna ansåg de som fick dagboken att den var värdefull för förståelsen av vad de varit med om.
– Dagbokens betydelse handlar om att förstå vad som hänt. Den blev ett bevis på den omsorg patienten var föremål för, och kunde komplettera patientens egna minnen och det som berättades för dem av nära och kära. Dagboken kan också vara ett användbart underlag för samtal om vårdtiden på IVA, säger Cecilia Glimelius Petersson , forskare vid Sahlgrenska akademin.
Sammanfattningsvis verkar dagboken vara till nytta för patienten för att få veta vad som hänt snarare än en hjälp att minnas vad man varit med om.
Studien Diaries and memories following an ICU stay: a 2-month follow-up study publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nursing in Critical Care.
Länk till artikel: http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/26010232
Kontakt:
Cecilia Glimelius Petersson, verksam som intensivvådssjuksköterska i Kristianstad.
0702664407
cecilia.glimelius@gmail.com
Presskontakt Krister Svahn
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
0766-18 38 69
031-786 3869
krister.svahn@sahlgrenska.gu.se
Med 6 000 studenter och 1 800 anställda är Sahlgrenska akademin Göteborgs universitets största fakultet. Vid Sahlgrenska akademin bedrivs undervisning och forskning inom medicin, odontologi och vårdvetenskap. Vi sysselsätter 900 forskare engagerade i nationella och internationella samarbeten för att förebygga, lindra och behandla sjukdom och ohälsa.
Taggar:
