För tidigt födda har sämre tandhälsa som unga vuxna

Barn som föds för tidigt överlever allt oftare, med mer eller mindre allvarliga komplikationer. En komplikation är att för tidigt födda barn har en ökad risk att få sämre tandhälsa. Det visar forskning vid Sahlgrenska akademin.

För tidigt födda barn drabbas i högre grad av funktionshinder som cerebral pares och neuropsykiatriska sjukdomar, men också av mindre påtagliga symtom som störd motorik.

Förutom alla andra utmaningar i livet riskerar de för tidigt födda barnen också att få en sämre tandhälsa. Det visar en studie vid Sahlgrenska akademin, som vill lyfta fram de för tidigt födda barnen som en högprioriterad riskgrupp för tandvården.

Marianne Rythén och hennes kollegor vid institutionen för odontologi, Sahlgrenska akademin, har studerat tandbildning och tandhälsa hos 45 barn i Göteborg som alla är födda före graviditetsvecka 29.

Resultaten visar att de för tidigt födda barnen, i den här studien födda under perioden 1988 – 1991, hade mindre karies som sexåringar jämfört med friska barn med normal graviditetslängd. Men när barnen nått tonåren var förekomsten av beläggningar och tandköttsinflammation vanligare, samtidigt som salivmängden var mindre och bakterierna i munnen fler.

Bland de för tidigt födda barnen visade sig tänderna dessutom vara mindre, och både mineraliserings störningar och bettavvikelser var vanligare. Till exempel var det dubbelt så vanligt att barn som fötts för tidigt hade överbett som tonåringar.

–Vår studie visar att för tidigt födda barn har en sämre munhygien som unga vuxna, vilket i sin tur ökar risken för karies, säger forskaren och övertandläkaren Marianne Rythén som lett studien.

Mjölktänder och permanenta tänder anläggs redan på fosterstadiet, och mineraliseras under de första levnadsåren. Eftersom större delen av fostrets kalciumupptag sker under graviditetens sista del kan för tidigt födda barn drabbas av kalciumbrist, vilket kan förklara mineraliseringsstörningar i mjölktänderna.

Den försämrade tandhälsan kunde dock inte relateras till någon enskild diagnos eller behandling i samband med födelsen eller vid undersökningstillfället.

– Funktionshinder, som ju är vanligare bland för tidigt födda barn, kan naturligtvis påverka förmågan att upprätthålla god munhygien. Att dessa barn ändå har god tandhälsa i småbarnsåren kan bero på den uppmärksamhet som barnen får från sjukvård och föräldrar. När barnen sedan når upp i tonåren och själva skall ta ansvar för sin tandvård finns brister i den egna förmågan, säger Marianne Rythén.

En slutsats av studien är att tandläkare som behandlar barn bör notera om barn är för tidigt födda, så att man i tonåren kan gå in med förebyggande behandling för att motverka sämre tandhälsa.

Artikeln “Dento-alveolar characteristics in adolescents born extremely preterm” publicerades i European Journal of Orthodontics.

Länk till artikel: http://ejo.oxfordjournals.org/content/early/2012/05/09/ejo.cjs034.long

Kontakt:
Marianne Rythén, övertandläkare och forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet
031-861500
0709-920 428
marianne.rythen@vgregion.se

Presskontakt Krister Svahn
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
0766-18 38 69
031-786 3869
krister.svahn@sahlgrenska.gu.se

Sahlgrenska akademin är Göteborgs universitets största fakultet, med undervisning och forskning inom farmaci, medicin, odontologi och vårdvetenskap. Här bedrivs alltifrån grundläggande studier av molekylers struktur, via patientnära forskning i samarbete med Västra Götalandsregionen, till studier på befolkningsnivå. Allt för att förebygga, lindra och behandla sjukdom och ohälsa.

Taggar: