Förändringar i hjärnans vitsubstans kopplas till demens
Vissa symptom som är typiska för demenssjukdomar har en koppling till förändringar av hjärnans vitsubstans. Det visar en avhandling vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, som öppnar ett nytt spår mot framtida behandling av demens.
Senare års forskningsresultat har visat att personer som drabbas av blodkärlsdemens, Alzheimers sjukdom, och andra demenssjukdomar ofta har förändringar i hjärnans vitsubstans.
I den vita substansen dominerar långa nervutskott (axoner). Dessa ligger normalt inbäddade i fettrika skidor (myelin) vilket ger en snabb spridning av nervimpulser. I områden med vitsubstansförändringar har man sett att såväl myelin som axoner har brutits ned. Problemet är att sådana förändringar kan ses även hos äldre personer som inte har någon uppenbar nedsättning av intellektuella eller psykiska funktioner.
Hur vitsubstansförändringar uppkommer och vilken betydelse de har för utvecklingen av demens är därför omdebatterat.
En avhandling vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, har studerat både kliniska symptom, radiologiska fynd och kemiska substanser i cerebrospinalvätskan hos äldre personer med och utan uppenbar demens.
Resultaten visar att förändringar i vitsubstansen kan kopplas till kognitiva och intellektuella symptom som apati, hämmade tankeprocesser och känslouttryck samt nedsatt rörelseförmåga.
–Våra resultat talar för att det i demensens förstadium sker en nedbrytning av hjärnans myelin och, efter hand, av axonerna. Processen leder till att djupare delar av hjärnan förtvinar, säger doktoranden Michael Jonsson, som presenterar resultaten i sin avhandling vid Sahlgrenska akademin, institutionen för neurovetenskap och fysiologi.
Avhandlingen visar att nedbrytningsprocessen sannolikt sätts igång och drivs av vaskulära sjukdomar som till exempel högt blodtryck.
–Vaskulära sjukdomar skall förstås behandlas med preventiva metoder som kost och motion samt med läkemedel mot högt blodtryck, diabetes och höga blodfetter. Men om dessa åtgärder också förebygger uppkomsten av vitsubstansförändringar och demens är okänt, och här behövs fler studier, säger Michael Jonsson.
Resultaten kan vara ett steg mot en framtida läkemedelsbehandling mot vitsubstansförändringar och dess symptom.
Avhandlingen “White matter changes in patients with cognitive impairment - clinical and pathophysiological aspects” försvarades vid en disputation den 20 april.
Länk till avhandling: http://hdl.handle.net/2077/28482
Kontakt:
Dr Michael Jonsson, institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs Universitet
031 343 86 67
0707 29 33 89
michael.jonsson@neuro.gu.se
Presskontakt Krister Svahn
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
0766-18 38 69
031-786 3869
krister.svahn@sahlgrenska.gu.se
Sahlgrenska akademin är Göteborgs universitets största fakultet, med undervisning och forskning inom farmaci, medicin, odontologi och vårdvetenskap. Här bedrivs alltifrån grundläggande studier av molekylers struktur, via patientnära forskning i samarbete med Västra Götalandsregionen, till studier på befolkningsnivå. Allt för att förebygga, lindra och behandla sjukdom och ohälsa.
Taggar:
