Forskare oroas över unga vuxnas syn på egna arbetsförmågan

Unga i arbetslivet ser sig som solospelare med eget ansvar för att upprätthålla arbetsförmågan. De anser sig själva ha bollen när jobbet kräver nya kunskaper och motivation, visar forskning från Sahlgrenska akademin.

– Det är rätt allvarligt när unga människor tycker att de måste ta ett eget ansvar för sin arbetsförmåga. Arbetsgivaren har ju ett stort ansvar för att skapa bra förutsättningar i arbetslivet och man bör inte förvänta sig att unga människor ska ta ett så stort eget ansvar, säger Maria Boström, ergonom/legitimerad sjukgymnast och disputerad forskare på Arbets- och miljömedicin. 

Hon har tidigare uppmärksammats för sin forskning om hur unga vuxna (21-25 år) förhåller sig till arbetsliv och arbetsförmåga. Att ha kontroll över jobbet, få stöd och att privatlivet inte påverkas negativt har visat sig kunna förbättra arbetsförmågan.

Stora krav

I en av hennes studier har 24 personer i åldern 25-30 år djupintervjuats om sin syn på den egna arbetsförmågan, vad den innebär och vad som får den att fluktuera över tid.

– De upplever att det hänger på dem själva. Det är jag som ska göra att jag upplever arbetet som meningsfullt och det är jag som ska ha kunskaper med mig och sedan lösa allting själv. Jag tycker att det är olyckligt att de upplever att det är så, säger Maria Boström.

Hälften av de intervjuade var kvinnor, hälften män, med varierande utbildning och stor spridning på arbetsmarknaden. Där fanns lokalvårdaren, den restauranganställda, snickaren, montören, läkaren, ingenjören etcetera, och gemensamt för dem var just erfarenheten av att arbetsförmågan är ett eget ansvar.

Låga förväntningar

– De upplever att om chefen är vänlig, varm och ger stöd ökar arbetsförmågan, men de förväntar sig inte att chefen ska skapa förutsättningar för en god arbetsförmåga. Fackets roll i sammanhanget nämns inte över huvud taget i intervjuerna, konstaterar Maria Boström.

Hon trummar gärna in begrepp som introduktion, handledning och mentorskap. Verktyg som behöver utvecklas för att de unga ska komma in i arbetet på rätt sätt. 

– Det finns många aktörer som kan vara viktiga för att man ska komma in och kunna hantera arbetslivet. Man behöver veta när man kan säga ifrån och när man bör säga ifrån för att man exempelvis har för mycket att göra. Återhämtning är viktigt, även för unga människor i arbetslivet. Dessutom värderar unga vuxna en balans mellan fritid och arbetsliv, vilket gynnar återhämtning och arbetsförmåga, säger Maria Boström.

Länk till studien, som ingår i den nyligen presenterade avhandlingen: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/26515185 

Ansvarig forskare: Maria Boström 0723 971 168, 031-786 62 74; maria.bostrom@amm.gu.se 

Presskontakt: Margareta Gustafsson Kubista 0705 301 980; margareta.g.kubista@gu.se

Med 6 000 studenter och 1 800 anställda är Sahlgrenska akademin Göteborgs universitets största fakultet. Vid Sahlgrenska akademin bedrivs undervisning och forskning inom medicin, odontologi och vårdvetenskap. Vi sysselsätter 900 forskare engagerade i nationella och internationella samarbeten för att förebygga, lindra och behandla sjukdom och ohälsa. 

Taggar: