Första graviditeten efter livmodertransplantation med robotkirurgi
Den uppmärksammade forskningen kring livmodertransplantationer i Göteborg sker numera med stöd av robotassisterad titthålskirurgi, en förändring som gjort ingreppen på donatorerna betydligt lindrigare. Efter teknikskiftet är en första kvinna nu gravid.
– Jag tror att robotkirurgin har framtiden för sig på det här området, säger Mats Brännström, professor i obstetrik och gynekologi vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och världsledande forskare i fältet.
Nyligen genomfördes transplantation nummer fem och sex av maximalt tio inom det pågående forskningsprojektet om livmodertransplantationer med robotassisterad titthålskirurgi. Samtidigt är en kvinna som opererades 2017 nu gravid, med beräknad nedkomst i vår.
Barnet blir det första att födas efter transplantation med den nya tekniken. De åtta tidigare födslarna efter livmodertransplantation i Sverige har också skett inom ramen för forskningen på Sahlgrenska akademin, men efter traditionell öppen kirurgi.
Mindre blodförlust och vårdbehov
Det är primärt donatorn som berörs av de förändringar som den nya tekniken medför. Operationen görs med robotassisterad titthålsteknik, där fem stycken centimeterstora ingångshål möjliggör för kirurgerna att arbeta med mycket stor precision.
Operationsmiljön är också en helt annan. Två av kirurgerna sitter med huvudet in i varsin övertäckt bildskärm där de, via joystick-liknande verktyg, styr robotarmarna och kirurgverktygen som frigör livmodern.
En handrörelse från kirurgen kan omvandlas till en millimeterrörelse i buken på donatorn, vilket skapar en exakthet som skonar både henne och livmodern. Den flera timmar långa operationen avslutas med att livmodern tas ut via ett snitt i buken, för att sedan direkt opereras in på mottagaren med traditionell öppen kirurgi.
– Vi har inte vunnit så mycket i tid som vi trodde att vi skulle göra, men vi vinner andra saker. Blodförlusten hos donatorn är mindre, vårdtiden kortare och patienten mår bättre efter ingreppet, konstaterar Mats Brännström.
Öppnar för multiorgandonatorer
Forskningen i Göteborg har hittills omfattat livmodertransplantationer med levande donatorer där donator och mottagare varit släkt, ofta mor och dotter, men även i ett fall nära vänner. Nu öppnas för möjligheten att också använda livmödrar från avlidna multiorgandonatorer.
Mats Brännström bedömer att det kan handla om fem-sex fall framöver. Mottagarna blir i så fall kvinnor som redan registrerats i forskargruppens studier men som inte blivit gravida, exempelvis för att den tilltänkta donatorns livmoder inte visade sig lämplig. Några nya försökspersoner tas inte in.
Hittills har totalt 13 barn i världen fötts efter livmodertransplantation. Utöver de första åtta som föddes inom ramen för forskningen på Sahlgrenska akademin är det två barn i USA (december 2017 och februari 2018) och ett barn i vardera Brasilien (december 2017), Serbien (juni 2018) och Indien (oktober 2018).
Kontakt: Mats Brännström 0736 25 44 55; mats.brannstrom@obgyn.gu.se (nås fram till klockan 16)
Bildmaterial: För redaktionell användning vid rapportering om forskningen. Bilderna visar robotassisterad titthålskirurgi på livmoderdonator, i det här fallet mamma till mottagaren. Ingreppet är del i ett forskningsprojekt och utfördes en lördag i slutet av 2018, på en normalt helgtom operationssal på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Professor Mats Brännström ledde arbetet.
Beskrivning av stillbilder (foto: Björn Larsson Rosvall) som kan laddas hem via länk nedan
1: Operationssal med styrstation till vänster och patient till höger.
2: Operationssal med bildskärm till vänster och styrstation till höger.
3: En av två stationer med bildskärm varifrån kirurger styr robotarmarna/instrumenten samt kameran som filmar i donatorns buk.
4: En handrörelse från kirurgen omvandlas till en millimeterrörelse i buken på donatorn.
5: Robotassisterad titthålskirurgi på nedsövd donator. Kvinnans lutade position gör livmodern mer åtkomlig. Robotarmarna arbetar via centimeterstora ingångshål i buken. En assisterande kirurg arbetar parallellt med ett klassiskt titthålsinstrument.
6: Mats Brännström vid patienten.
7: Mats Brännström vid utrustningen för robotassisterad titthålskirurgi.
8: Mats Brännström ser via bildskärm vad som sker i buken på donatorn.
9: Forskare från flera håll i världen är på plats i Göteborg och följer operationsarbetet via bildskärmar i ett intilliggande rum.
https://gubox.box.com/s/ru8ccg87rznzkj9x5vui71o8bvulsl5p
Beskrivning av videomaterial (foto: Göteborgs universitet) som finns för tittning och nedladdning via länk nedan
00:10 – Inplastad robotarm i rörelse, plus assisterande kirurg med klassiskt instrument för titthålskirurgi.
00:16 – Joystick-liknande verktyg som kirurgerna använder för att styra de olika robotarmarna med kirurgiska instrument.
00:50 – Panorering över operationsrummet där skärmar visar bilder av det pågående ingreppet från den robotstyrda kameran. Kirurgverktygen rör sig kring livmodern, lyfter och håller undan, för att sedan successivt frigöra organet under den flera timmar långa operationen.
01:48 – Professor och överläkare Mats Brännström får hjälp med skyddskläder.
02:47 – I ett närliggande konferensrum finns gäster, bland annat forskare från olika håll i världen, som följer ingreppet via bildskärmar på väggen.
03:19 – Kirurg vid en av två stationer med bildskärm varifrån robotarmarna med kirurginstrument styrs.
03:31 – De två stationerna mitt emot varandra. Från endera av dem styrs också robotkameran.
(Total tid 06:30)
https://play.gu.se/media/Livmodertransplantation+med+robotassisterad+titth%C3%A5lskirurgi/0_8cmidr5z
Margareta Gustafsson Kubista
Pressansvarig kommunikatör
Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet
031 786 49 76, 0705 30 19 80
margareta.g.kubista@gu.se
Sahlgrenska akademin är den medicinska fakulteten vid Göteborgs universitet med 5000 studenter och 1800 anställda. Vid Sahlgrenska akademin bedrivs undervisning och forskning inom medicin, odontologi och vårdvetenskap. Fakulteten har 200 professorer och 700 aktiva doktorander. sahlgrenska.gu.se
Taggar: