Fysisk träning kan leda till järnbrist
Trots att elitidrottande kvinnor äter bättre och menstruerar mindre har de lika ofta järnbrist som icke-idrottare. Nya studier vid Sahlgrenska akademin visar att fysisk träning i sig påverkar järnomsättningen – en kunskap som kan förändra råden både inom idrottsmedicinen och den vanliga vården.
Foto för nedladdning nedan, fritt att publicera.
Järnbrist är den vanligaste bristsjukdomen i världen, särskilt bland kvinnor. Obehandlad kan järnbristen leda till blodbrist, vilket i sin tur medför sänkt prestationsförmåga.
Forskare vid Sahlgrenska akademin har i en studie undersökt 28 svenska, kvinnliga elitfotbollsspelare på landslagsnivå och kan visa att fler än hälften av dem, 55 procent, har järnbrist medan ungefär var tredje lider av blodbrist.
I en parallell studie med elitidrottande och icke-idrottande unga kvinnor på idrottsgymnasium upptäckte forskarna att järnnivåerna var likvärdiga hos de båda grupperna. Det är anmärkningsvärt eftersom elitidrottare både har en bättre kost och menstruerar mindre – två faktorer som normalt skulle leda till en bättre järnnivå.
– Vi kan i våra studier se att elitidrottarna oftare äter frukost och har fler måltider per dag. Det fanns också en signifikant skillnad i menstruation mätt som antal blödningsdagar och blodvolym. Att idrottskvinnorna trots det har lika låga järnnivåer som icke-idrottande kvinnor tyder på att det finns andra faktorer som påverkar elitidrottarnas järnbalans, säger doktoranden Göran Sandström som presenterar rönen i sin avhandling.
Göteborgsforskarnas teori är att elitidrottarnas järnbrist beror på att hård fysisk träning utlöser en inflammatorisk reaktion i kroppen. Reaktionen får det järnreglerande hormonet hepcidin att öka i förekomst, vilket gör att järnupptaget i tarmen blockeras och att järnbrist uppstår.
– Våra undersökningar visar att det finns en signifikant skillnad i hepcidin-nivåerna mellan idrottande och icke-idrottande unga kvinnor. Det förefaller alltså som om fysisk träning i sig kan påverka kroppens järnomsättning, säger Göran Sandström – som hoppas att avhandlingens rön ska ge ett bättre underlag för läkare som möter järnbrist hos såväl idrottande som icke-idrottande kvinnor.
Avhandlingen Iron Deficiency in Female Adolescent Athletes - Prevalence, Mechanisms and Diagnostics försvarades vid en disputation den 12 juni.
Länk till avhandling: http://hdl.handle.net/2077/35460
Kontakt:
Göran Sandström, doktorand vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet
0760-181284
goran.sandstrom@gu.se
Handledare Mats Börjesson, mats.brjesson@telia.com
Presskontakt Krister Svahn
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
0766-18 38 69
031-786 3869
krister.svahn@sahlgrenska.gu.se
Med 6 000 studenter och 1 800 anställda är Sahlgrenska akademin Göteborgs universitets största fakultet. Vid Sahlgrenska akademin bedrivs undervisning och forskning inom farmaci, medicin, odontologi och vårdvetenskap. Vi sysselsätter 900 forskare, som i nationella och internationella samarbeten är engagerade i såväl grundläggande medicinsk forskning och patientnära studier i samarbete med Västra Götalandsregionen som i storskaliga studier på befolkningsnivå - allt med målet att förebygga, lindra och behandla sjukdom och ohälsa.
Taggar:
