Genvariant hos nordeuropéer ökar chansen att behandla virussjukdom
Var tredje nordeuropé tycks ha en medfödd genetisk kod som skyddar mot hepatit C och andra allvarliga virussjukdomar. Det visar en studie från Sahlgrenska akademin.
Foto för nedladdning nedan, fritt att publicera.
Forskare vid institutionen för biomedicin och Sahlgrenska Cancer Center har tillsammans med forskare vid Chalmers gjort en genetisk analys av prover från 400 patienter som genomgått behandling för hepatit C.
I studien identifierade forskarna en gen kallad ITPA, som man sedan tidigare vet är förändrad hos en tredjedel av befolkningen i Nordeuropa. Genvarianten gör att enzymet ITPas, vars uppgift är att ”städa bort” genetiska byggstenar som våra celler inte använder, fungerar sämre.
Det visade sig att hepatit C-patienter som bär den speciella genvarianten har betydligt större chans att bli botade.
– Den tredjedel svenskar och andra nordeuropéer som bär på genvarianten har sannolikt fler instabila genetiska byggstenar i omlopp, som därmed kan byggas in i virusgenomet. Till skillnad från normala celler har virus inga säkerhetssystem som kan rätta till dessa misstag. Vår teori är att när virus bygger in dessa felaktiga byggstenar i sina gensekvenser blir de instabila och därmed mer känsliga för antivirala läkemedel, säger Martin Lagging, infektionsläkare och professor i klinisk virologi vid Sahlgrenska akademin.
– Denna aspekt på försvar mot virusinfektioner har tidigare varit okänd. Vår förhoppning är att vår studie kan öppna för nya och mer effektiva läkemedel, som verkar genom att undertrycka funktionen hos ITPas-enzymet.
Att helt blockera enzymet så att det inte fungerar är troligen inte någon framkomlig väg, eftersom försöksdjur inte överlever om de saknar ITPas. Framtida läkemedel baserade på upptäckten bör därför enligt Martin Lagging bara delvis blockera enzymet och ges under begränsad tid.
Virussjukdomen hepatit C påverkar leverns funktion och kan vara dödlig. Sjukdomen behandlas med antivirala läkemedel som ofta är effektiva. Alla patienter blir dock inte botade, och behandlingen är både långdragen, dyr och kan ge upphov till svåra biverkningar.
Studien har genomförts i samarbete med bland andra Staffan Nilsson, verksam inom statistik på Chalmers och Kristoffer Hellstrands forskargrupp vid Sahlgrenska Cancer Center.
Artikeln Variants of the inosine triphosphate pyrophosphatase gene are associated with reduced relapse risk following treatment for HCV genotype 2/3 publicerades i vetenskapliga tidskriften Hepatology i juli.
Länk till artikel: http://bit.ly/1DZoOvV
Kontakt:
Martin Lagging, forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet
0705-68 37 59
martin.lagging@medfak.gu.se
Presskontakt Krister Svahn
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
0766-18 38 69
031-786 3869
krister.svahn@sahlgrenska.gu.se
Med 6 500 studenter och 1 800 anställda är Sahlgrenska akademin Göteborgs universitets största fakultet. Vid Sahlgrenska akademin bedrivs undervisning och forskning inom farmaci, medicin, odontologi och vårdvetenskap. Vi sysselsätter 900 forskare, som i nationella och internationella samarbeten är engagerade i såväl grundläggande medicinsk forskning och patientnära studier i samarbete med Västra Götalandsregionen som i storskaliga studier på befolkningsnivå - allt med målet att förebygga, lindra och behandla sjukdom och ohälsa.
Taggar:
