Göteborgsvarvet ett test för regionens katastrofmedicin

Forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, har tagit fram det första vetenskapliga instrumentet som kan förutse risker och bedöma resursbehovet inför större events. Första testet: Göteborgsvarvet.

Vid Prehospitalt och Katastrofmedicinskt Centrum, PKC, samordnas beredskapsinsatsen kring alla större event i Göteborg. En av de medicinskt ansvariga är Amir Khorram-Manesh, läkare och forskare vid Sahlgrenska akademin.

Medan över 100 000 personer laddar för Göteborgsvarvets olika lopp är det hans uppdrag att från stabsrummet koordinera den medicinska krisberedskapen.

Under Göteborgsvarvet 2013 fick 70 personer hämtas med ambulans. Det var långt fler än vad Amir Khorram-Manesh och hans forskarkollegor hade förutsett.

– När vi granskade de 70 ambulanshämtningarna som gjordes 2013 såg vi att dessa i stor utsträckning sker klumpvis, vid vissa avsnitt av banan. Det ledde oss till att fundera kring vad som skiljer ut dessa avsnitt. Är banans lutning starkare, temperaturen högre, underlaget svårare, trängseln större? säger han.

Varje år arrangeras omkring 90 större event i Västra Götaland. Göteborgsvarvet är ett av 30 som bedöms vara särskilt riskfyllda.

Med hjälp av erfarenheterna från bland annat Göteborgsvarvet har Amir Khorram-Manesh och Eric Carlströms utvecklat ett helt nytt standardverktyg för katastrofmedicin, som på ett vetenskapligt sätt kan beräkna och förutse den medicinska beredskapsinsatsen och på så sätt föra olika parters bedömningar närmare varandra.

– Det finns validerade verktyg för speciella event, till exempel arenaidrott. Men dessa är utformade för en enda organisation, exempelvis räddningstjänsten. Det instrument vi har utvecklat kan användas vid olika typer av events av både arrangörer och av polis, räddningstjänst och sjukvården i samverkan, säger Eric Carlström.

Forskarna vill på sikt utöka forskningen kring Göteborgsvarvet, och har redan sökt stöd för ett antal studier.

– Vi tror att det finns något generellt viktigt att lära sig här när det gäller riskfaktorer och medicinsk krisberedskap, säger Amir Khorram-Manesh.

Artikeln Street:Swedish Tool for Risk /Resource Estimation at EvenTs. Part one, risk assessment -face validity and inter-rater reliability publicerades i två delar i vetenskapliga tidskriften Journal of Acute Disease i januari 2015.

Länk till del 1: http://jadweb.org/pdf/JAD.Vol4.No1.pdf/8.pdf

Länk till del 2: http://jadweb.org/pdf/JAD.Vol4.No2.pdf/6.pdf

FAKTA
Prehospitalt och Katastrofmedicinskt Centrum, PKMC, är Västra Götalandsregionens enhet för kris- och katastrofberedskap. Härifrån leds det strategiska, medicinska insatserna vid katastrofer och allvarliga händelser, dels genom förebyggande insatser, dels under det akuta förloppet, dels genom efterföljande analyser.

PKMC bildades i efterdyningarna av diskoteksbranden på Backaplan 1998, där 63 personer dog och fler än 200 skadades – majoriteten av dem ungdomar.  Centrumet är nu ett av Sveriges fem utbildningscentra i katastrofmedicin och samlar både studenter, forskare, läkare och sjuksköterskor.

Vid PKMC pågår också forskning och utveckling inom katastrofmedicin, med fokus på till exempel traumakirurgi, infektionssjukdomar, triage och sjukhusevakuering.

Kontakt:
Amir Khorram-Manesh, forskare vid Göteborgs universitet och Prehospitalt och Katastrofmedicinskt Centrum vid Västra Götalandsregionen
0707 722 741
010 441 18 01
amir.khorram-manesh@surgery.gu.se

Eric Carlström, forskare vid Göteborgs universitet och Prehospitalt och Katastrofmedicinskt Centrum vid Västra Götalandsregionen
070 273 8126
eric.carlstrom@gu.se

Bildtext bifogat foto: Cyklande medicinska team är en av flera extra sjukvårdsresurser under Göteborgsvarvet.

Presskontakt Krister Svahn
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
0766-18 38 69
031-786 3869
krister.svahn@sahlgrenska.gu.se

Med 6 000 studenter och 1 800 anställda är Sahlgrenska akademin Göteborgs universitets största fakultet. Vid Sahlgrenska akademin bedrivs undervisning och forskning inom medicin, odontologi och vårdvetenskap. Vi sysselsätter 900 forskare engagerade i nationella och internationella samarbeten för att förebygga, lindra och behandla sjukdom och ohälsa. 

Taggar: