Insatser i den friska befolkningen räddar flest hjärtliv

Dödligheten i hjärt-kärlsjukdomar har minskat i Sverige. De förbättrade siffrorna beror till största delen på förändrade riskfaktorer i den friska befolkningen, och i mindre utsträckning på behandlingar och förändringar hos de som redan är sjuka. Det visar en studie vid Sahlgrenska akademin.

Dödligheten i hjärt-kärlsjukdom i Sverige har minskat med 53 procent för män och 52 procent för kvinnor under perioden 1986 till 2002. Dödligheten fortsätter att minska i alla åldersgrupper.

Forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, har i en studie försökt kvantifiera vad minskningen beror på: primärprevention, som innebär förändade riskfaktorer hos den friska befolkningen, eller sekundärprevention som innebär behandling och förändrade riskfaktorer hos de konstaterat sjuka.

Resultaten visar att hela 75 procent av den minskade dödligheten kan förklaras med

primärprevention hos ”friska personer” i befolkningen.

– Merparten av den minskade dödligheten förklaras av tre förändrade riskfaktorer: den friska befolkningen har minskat rökningen, sänkt kolesterolhalten och sänkt blodtrycket, säger Lena Björck, forskare vid Sahlgrenska akademin.

I studien, som via olika register inkluderar hela Sveriges befolkning, har forskarna med hjälp av en statistisk modell räknat fram procentsatser för respektive förändrad riskfaktor:

• Lägre kolesterol förklarar 54 procent av den minskade dödligheten sett till hela befolkningen, jämfört med 16 procent hos de diagnostiserade patienterna. Lena Björck: ”Den huvudsakliga orsaken till att vi sänkt vår kolesterolhalt är kostförändringar, medan läkemedel står för en mycket mindre del”.
• Lägre blodtryck förklarar 17 procent av den minskade dödligheten sett till hela befolkningen, jämfört med 1 procent hos de diagnostiserade patienterna.
• Minskad rökning förklarar 7 procent av den minskade dödligheten i båda grupperna.

Enligt studierna kan den största effekten för både primär- och sekundärprevention ses hos personer över 55 år. Effekten är också mer uttalad hos män jämfört med kvinnor.

– Den viktiga slutsatsen är att hälsa måste ses som ett problem för hela befolkningen, snarare än för den enskilde individen. Detta är en stor utmaning för svensk hälso- och sjukvård, som av tradition fokuserar mest på behandling och förebyggande insatser för de redan sjuka, säger Lena Björck.

Artikeln Decline in Coronary Mortality in Sweden between 1986 and 2002: Comparing Contributions from Primary and Secondary Prevention publicerades i ansedda tidskriften Plos One den 5 maj.

Länk till artikel: http://journals.plos.org/plosone/article?id=10.1371/journal.pone.0124769

Kontakt:
Lena Björck, forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet
031-343 67 52
031-786 60 85
0767-252016
lena.bjorck@gu.se

Presskontakt Krister Svahn
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
0766-18 38 69
031-786 3869
krister.svahn@sahlgrenska.gu.se

Med 6 000 studenter och 1 800 anställda är Sahlgrenska akademin Göteborgs universitets största fakultet. Vid Sahlgrenska akademin bedrivs undervisning och forskning inom medicin, odontologi och vårdvetenskap. Vi sysselsätter 900 forskare engagerade i nationella och internationella samarbeten för att förebygga, lindra och behandla sjukdom och ohälsa. 

Taggar: