Kö till operation ger bestående försämringar hos patienter med hydrocefalus
Patienter med hydrocefalus som opererades snabbt blev betydligt bättre än de patienter som fick vänta i operationskö tre månader längre. Det visar en ny studie från Sahlgrenska akademin, som sätter press på arbetet att korta köerna på neurokirurgen.
Hydrocefalus kallades tidigare vattenskalle, och innebär att för mycket vätska samlas i hjärnans hålrum. Både barn och vuxna drabbas. Hydrocefalus hos vuxna kan ge gångstörning, balansproblem, personlighetsförändringar, demens och urininkontinens.
Patienter med hydrocefalus behöver en operation, som ofta innebär att hjärnvätskan leds bort till andra delar av kroppen med hjälp av en tunn plastslang, en shunt.
– Det är en mycket effektiv behandling. Patienterna blir i allmänhet betydligt bättre efter operation, och kan sedan leva ett mer självständigt liv, säger Magnus Tisell, docent i neurokirurgi vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet och överläkare på neurokirurgen på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Mellan 2009 och 2011 fick en grupp vuxna patienter med hydrocefalus vänta i genomsnitt ett drygt år på sin operation på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Som längst fick patienter vänta två år innan de kunde opereras.
– Under väntetiden blev patienterna kraftigt försämrade i samtliga symtom. Några blev rullstolsburna. När de väl opererades förbättrades de inte lika mycket vad gäller gång, balans och mentala funktioner som de patienter som opererades inom tre månader, säger ST-läkaren Kerstin Andrén som också arbetat med studien.
I studien har forskarna jämfört 33 patienter som tvingades vänta på operation i mer än sex månader med 69 patienter som opererades inom tre månader, och fann en kraftig skillnad mellan grupperna.
– Det är första gången vi kunnat studera vad som händer med patienter med hydrocefalus när behandlingen fördröjs. Operationsresurserna är begränsade, och det är viktigt för prioriteringen att veta hur olika patientgrupper drabbas om de måste vänta på sin operation, säger Magnus Tisell.
Studien har nyligen publicerats i tidskriften Journal of Neurology, Neurosurgery and Psychiatry.
Länk till sammanfattning: http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/24292998
Kontakt:
Magnus Tisell, överläkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset och docent vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet
070-593 59 64
magnus.tisell@vgregion.se
Kerstin André, ST-läkare neurologi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset
031-3429038
kerstin.andren@vgregion.se
Presskontakt Krister Svahn
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
0766-18 38 69
031-786 3869
krister.svahn@sahlgrenska.gu.se
Med 6 000 studenter och 1 800 anställda är Sahlgrenska akademin Göteborgs universitets största fakultet. Vid Sahlgrenska akademin bedrivs undervisning och forskning inom farmaci, medicin, odontologi och vårdvetenskap. Vi sysselsätter 900 forskare, som i nationella och internationella samarbeten är engagerade i såväl grundläggande medicinsk forskning och patientnära studier i samarbete med Västra Götalandsregionen som i storskaliga studier på befolkningsnivå - allt med målet att förebygga, lindra och behandla sjukdom och ohälsa.
Taggar:
