Koppling mellan autismspektrumstörning och extremt BMI
Extremt BMI, både högt och lågt, är tre gånger vanligare bland barn med autismspektrumstörning än hos jämnåriga utan sådana problem. Det visar en ny studie som föreslår en ökad uppmärksamhet på vikten hos denna grupp av barn.
Under senare decennier har forskare världen över intresserat sig för ett möjligt samband mellan psykiska störningar och ett avvikande BMI. Studier har bland annat visat att barn med neuropsykiatriska funktionshinder, såsom attention deficit/hyperactivity disorder (ADHD) och autismspektrumstörningar, har en ökad risk att utveckla extrem över- respektive undervikt.
Forskare vid Sahlgrenska akademin har nu med hjälp av data från Svenska Tvillingregistret studerat data från över 10 000 tvillingar i skolåldern, med syfte att kartlägga förekomsten av extrem hög respektive extremt låg BMI hos barn med ADHD och/eller autismspektrumstörning.
Resultaten visar att bland barn som inte har dessa psykiatriska störningar följde BMI-fördelningen den normala distributionen: mellan 10 och 15 procent hade extremt låg BMI, lika stor andel hade extremt högt BMI, medan majoriteten (70-80 procent) hade en BMI i normalzonen för åldern. Samma normala fördelning sågs hos barn diagnostiserade med ADHD.
I gruppen av barn som hade en konstaterad autismspektrumstörning (med eller utan samtidig ADHD) hade dock tre gånger så många barn extremt högt BMI och dubbelt så många ett extremt lågt BMI jämfört med barn utan dessa diagnoser.
– En närmare analys visade att det hos barn med autismspektrumstörning fanns en särskilt stark koppling mellan extremt BMI och det oflexibla, repetitiva beteende som är vanligt hos barn med diagnosen, säger Nóra Kerekes, forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.
Eftersom både allvarlig övervikt och allvarlig undervikt är en riskfaktor för sämre hälsa anser Göteborgsforskarna att barn- och skolhälsovården bör öka uppmärksamheten på vikten hos denna grupp av barn.
Artikeln Neurodevelopmental problems and extremes in BMI publicerades i tidskriften PeerJ i juli.
Länk till artikel: http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/26207189
Kontakt:
Nóra Kerekes, forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet och : Institutionen för hälsovetenskap vid Högskolan Väst
0708-728204
nora.kerekes@neuro.gu.se
Presskontakt Krister Svahn
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
0766-18 38 69
031-786 3869
krister.svahn@sahlgrenska.gu.se
Med 6 000 studenter och 1 800 anställda är Sahlgrenska akademin Göteborgs universitets största fakultet. Vid Sahlgrenska akademin bedrivs undervisning och forskning inom medicin, odontologi och vårdvetenskap. Vi sysselsätter 900 forskare engagerade i nationella och internationella samarbeten för att förebygga, lindra och behandla sjukdom och ohälsa.
Taggar:
