Låg muskelstyrka utpekas som tidig riskfaktor för ALS

Låg muskelstyrka i övre tonåren har identifierats som en riskfaktor för att långt senare drabbas av förlamningssjukdomen ALS. I en studie vid Sahlgrenska akademin, publicerad i Journal of Neurology, kopplas även låga blodvärden i unga år till ALS.

– Man ska aldrig dra några stora växlar på en förstagångsstudie, resultaten behöver upprepas, men man måste ändå säga att det vi kommit fram till är anmärkningsvärt, säger Maria Åberg, docent i neurobiologi och försteförfattare till artikeln, samt läkare inom Närhälsan i Göteborg.

Forskarna har studerat svenska mönstringsdata för drygt 1,8 miljoner (1 819 817) män för åren 1968-2005, samt data från nationella sjukvårdsregister och dödsorsaksregistret. Flertalet var 18 år gamla vid mönstringstillfället. Uppföljningstiden var upp till 46 år.

I gruppen var det 526 individer som utvecklade ALS, en sjukdom som oftast uppstår efter 50 års ålder och innebär en successiv nedbrytning av nerverna som kontrollerar muskulaturen. Botemedel saknas och patienterna avlider i de flesta fall efter två till fem år.

Blodkroppar och styrka

I den aktuella studien bekräftades bilden av att ALS kan kopplas till relativt lågt BMI, även i unga år. Skillnaderna var dock inte dramatiska. De som fick ALS hade haft ett mönstrings-BMI på i snitt 21,1, att jämföra med 21,9 för övriga.

Det som stack ut var istället att ALS kunde associeras med låga blodvärden vid mönstringen, alltså låg andel syrebärande röda blodkroppar i blodet. Det fanns också en koppling mellan ALS och uppmätt muskelstyrka i händer, armar och ben vid mönstringstillfället.

– Det var de med allra lägst muskelstyrka som hade en betydande risk att få ALS trettio år senare, konstaterar Maria Åberg.

Stort underlag

Ytterligare ett fynd gällde männens fysiska kondition, som i den här studien framstod som en icke-faktor.

– Här har det funnits motstridiga data. En del har visat att risken ökar om man tränar väldigt hårt medan andra menar att det till och med kan vara skyddande med fysiskt aktivitet. Men vi såg ingen riskökning med att man var vältränad, eller sämre tränad.

Studien som sådan handlar inte om orsak och verkan för olika riskfaktorer. Fokus har legat på att identifiera respektive utesluta samband, i ett ovanligt stort underlag.

– Det här är en betydligt större studie än de som tidigare gjorts på mönstringsdata, och därmed har vi kunnat se nya samband. Men vi har exempelvis inget svar på varför en viss grupp har lägre muskelstyrka mer än trettio år innan man insjuknar, säger Maria Åberg.

Titel: Risk factors in Swedish young men for amyotrophic lateral sclerosis in adulthood / https://link.springer.com/article/10.1007/s00415-017-8719-1 

Kontakt: 

Maria Åberg, docent, 0709 668274, maria.aberg@gu.se 

Kjell Torén, professor, 0702 190711, kjell.toren@amm.gu.se

Bilder: Maria Åberg (foto: Cecilia Hedström), Kjell Torén (foto: Magnus Gotander)

Margareta Gustafsson Kubista
Pressansvarig kommunikatör
Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet
031 786 49 76, 0705 30 19 80
margareta.g.kubista@gu.se

Sahlgrenska akademin är en fakultet vid Göteborgs universitet med 5000 studenter och 1800 anställda. Vid Sahlgrenska akademin bedrivs undervisning och forskning inom medicin, odontologi och vårdvetenskap. Fakulteten har 200 professorer och 700 aktiva doktorander. sahlgrenska.gu.se

Taggar: